Arbetet har utgått från regeringens mål om att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Färdplanen försöker identifiera några områden som är centrala för att inrikesflyget ska kunna vara fossilfritt 2030 och att allt flyg som startar vid svenska flygplatser, både in- och utrikes, ska vara fossilfritt 2045.

Den uppgraderade färdplan som nu är framtagen är en möjlighetsinriktad färdplan som huvudsakligen visar att det ur ett tekniskt perspektiv går att bli fossilfri ganska snabbt, men att mycket samarbete krävs längs värdekedjan och efterfrågan måste öka. Branschen är ägare av färdplanen i alla dess delar och Fossilfritt Sverige delar i allt väsentligt färdplanens innehåll och slutsatser. Färdplanen är vårt bidrag till att öka tempot i den globala omställningen genom att visa hur ett litet land som Sverige kan ha en konkurrenskraftig och fossilfri flygbransch.

Inlägget Färdplan för fossilfri konkurrenskraft – Flygbranschen (uppgraderad färdplan 2024) dök först upp på Svenskt Flyg.

Flygets utsläpp av växthusgaser behöver minska för att Sverige ska klara det långsiktiga klimatmålet om att nettoutsläppen år 2045 ska vara noll samt för att klara åtagandet enligt Parisavtalets 1,5-gradersmål. Mot den bakgrunden fick Trafikanalys ett regeringsuppdrag att analysera utvecklingen av elflyg. Uppdraget bestod av sex breda frågeställningar.

Inlägget Elflyg – början på en spännande resa dök först upp på Svenskt Flyg.

Inlägget Flygets finansiering och klimatpåverkan dök först upp på Svenskt Flyg.

En del av utredningens uppdrag bestod i att analysera internationella erfarenheter av liknande flygskatter. Svenskt Flyg konstaterar att utredningen deskriptivt behandlar flygskatter i ett antal EU länder, men att analys och bedömningar saknas. I denna PM presenteras erfarenheter från sju andra länder som är relevanta för den svenska kontexten.

Inlägget PM: Internationella erfarenheter av flygskatt dök först upp på Svenskt Flyg.

Inlägget Ett fossilfritt inrikesflyg – Så når vi klimatmålen med flygbiobränsle dök först upp på Svenskt Flyg.

• • Av de 156 yttranden som tar ställning till förslaget ställer sig 126 negativa till, eller avstyrker, det. Bland dessa återfinns tunga instanser som Riksrevisionen, Statskontoret, Ekonomistyrningsverket och Tillväxtverket.
  • Skarp kritik riktas mot att skatten har försumbar klimateffekt, och därmed helt missar sitt syfte. Åtta av tio yttranden som avstyrker eller är negativa till förslaget pekar på denna problematik.
  • Skatten kritiseras också på grund av de stora konsekvenser den väntas få för tillgängligheten och konkurrenskraften runt om i landet. Drygt åtta av tio yttranden som avstyrker eller är
    negativa till förslaget framhåller detta. Kritiken lyfts av kommuner, regioner, myndigheter och näringsliv från Kiruna i norr, till Ängelholm i söder.
     
  • Sju av tio yttranden som avstyrker eller är negativa till förslaget tar upp att andra åtgärder är
    mer effektiva för att minska flygets klimatpåverkan än en flygskatt baserad på passagerarantal

Om remissammanställningen:

Svenskt Flygs remissammanställning har syftat till att ge en så heltäckande bild som möjligt av hur remissinstanserna ställt sig till utredningens förslag, och därför har samtliga yttranden som lämnats in till Finansdepartementet inkluderats. Sammanställningen visar att 8 av 10 aktörer som lämnade yttrande var kritiska till förslaget, eller avstyrkte det.

Stor del av remissinstansernas kritik mot förslaget är samstämmig och i många fall återkommer liknande argument mot förslaget. Ett flertal aktörer kritiserade till exempel förslagets svaga klimateffekt, Statskontoret och Ekonomistyrningsverket.

Många olika aktörer lämnade yttrande på förslaget, däribland ett flertal myndigheter, kommuner, branschorganisationer och företag. Fyra privatpersoner lämnade yttranden. Kritik mot förslaget fanns bland samtliga dessa grupper av aktörer.

Av företagen och branschorganisationerna som lämnade yttrande var många del av flygbranschen, på något sätt. Detta är naturligt, givet att förslaget riktas specifikt mot flyget. När regeringen skickar ett utredningsförslag på remiss är ett av syftena att just aktörer från den berörda branschen, eller andra som berörs ska kunna lämna synpunkter på förslaget, utöver myndigheter och andra offentliga instanser.

Inlägget Remissammanställning – En svensk flygskatt (SOU 2016:83) dök först upp på Svenskt Flyg.

Download the report

Inlägget Sustainable jet fuel for aviation dök först upp på Svenskt Flyg.

Inlägget Aviation – Benefits Beyond Borders – Sverige, sammanfattning dök först upp på Svenskt Flyg.

Det förslag som ICAO tagit fram handlar inte om ett handelssystem utan om ett system där flyg­bolagen kommer att tillåtas köpa olika godkända offsets på marknaden.

Inlägget Policy Brief – Historiskt ICAO-beslut närmar sig dök först upp på Svenskt Flyg.

I november 2015 beslutade regeringen att utreda hur en svensk flygskatt ska utformats, syftet är att minska flygets utsläpp och att uppmana folk att åka tåg. Flygskatten utreddes och infördes i Sverige år 2006 trots att över 90 procent av remissinstanserna var negativa. Även om flygskatten avskaffades innan den trädde i kraft, hann flera flyglinjer läggas ned.

Rapporten behand­lar allt från samhällsekonomiska analyser till miljöeffekter.

Inlägget Flygskatt – en samhällsekonomisk analys (Executive Summary) dök först upp på Svenskt Flyg.