Uppgraderad färdplan för flygets klimatomställning överlämnad till regeringen
Svenskt Flyg har lämnat över en uppgraderad färdplan för fossilfritt flyg till infrastrukturminister Andreas Carlson. Den ursprungliga färdplanen lämnades över till regeringen 2018 och har legat till grund för ett stort antal branschinitiativ de senaste sex åren. Färdplanen har tagits fram inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige där sammanlagt 23 branscher tagit fram färdplaner för hur man ska bidra till att klimatmålen nås med bibehållen konkurrenskraft. Flygbranschen var en av de första branscherna att ta fram en färdplan för sex år sedan.
De övergripande målen ligger fast. Det innebär ett fossilfritt inrikesflyg 2030 samt att allt flyg som startar vid svenska flygplatser ska vara fossilfritt 2045. Definitionen av målet till 2030 är att motsvarande mängd bränsle som går åt i inrikesflyget ska vara ersatt av hållbart flygbränsle i den totala mängd bränsle som tankas vid svenska flygplatser. För att nå målen arbetar den svenska flygbranschen intensivt med fossilfria flytande drivmedel samt vätgas och elektrifiering, energieffektivisering hos flygplan, i luftrum och på flygplatser,.
- Ett viktigt delmål i flygets klimatomställning är att göra det svenska inrikesflyget fossilfritt till 2030. För att vi ska kunna nå det målet krävs det att fler väljer att köpa biobränsle för sina inrikes flygresor. Några få offentliga verksamheter och företag gör redan detta, men det är långt ifrån tillräckligt många, säger Christian Clemens, ordförande i Svenskt Flyg.
- Genom att flyga på hållbart flygbränsle minskar vi utsläppen drastiskt, tillgängligheten upprätthålls och den långsiktiga konkurrenskraften säkras. Istället för att förbjuda flygresor eller göra kompensatoriska åtgärder med oklar klimatnytta behöver därför stat, kommuner, regioner och företag säkerställa att utsläppen minskar vid källan, fortsätter Christian Clemens.
Ett antal internationella ramverk, mål och styrmedel har beslutats sedan 2018 vilket den svenska kontexten och färdplanen behöver ta hänsyn till. Flygets utsläpp ingår i EU-ETS och 2025 införs en kvotplikt för hållbart flygbränsle inom EU vilket ersätter dagens svenska reduktionsplikt. På global nivå omfattas flyget av det i FN beslutade styrmedlet CORSIA.
- Svensk flygindustri bidrar till det globala flygets klimatomställning och ligger mycket långt fram när det gäller forskning och utveckling kring ny teknik som ger energieffektivare flygplan och motorer samt möjliggör övergången till nya energibärare med låga utsläpp, säger Robert Hell, styrelseledamot Svenskt flyg och ansvarig för samhällskontakter vid GKN Aerospace.
Förutom att den uppgraderade färdplanen redogör för vad flygbranschen och industrin gör för ställa om innehåller den ett antal konkreta åtgärder som staten behöver bidra med. Det handlar bland annat om ställa krav på att alla offentliga flygresor görs med fossilfria drivmedel. Detta är möjligt redan idag och är en förutsättning för att målet om ett fossilfritt inrikesflyg ska nås. Vidare bör staten snarast besluta om ramarna för statliga investeringsstöd så att vi kan öka taken på att få igång den svenska produktionen av hållbart flygbränsle, stöd för grön vätgasproduktion samt stöd för laddinfrastruktur på svenska flygplatser. Staten behöver även stödja och finansiera fortsatt forskning och utveckling kring teknik som ger energieffektivare flygplan samt möjliggör övergången till nya energibärare. Via sitt ansvar för svenskt luftrum bör staten även verka för att utveckla flygningar där man med hjälp av realtidsdata aktivt undviker områden där de så kallade höghöjdseffekterna kan uppstå.
- Branschen har redan tagit ett stort ansvar med mängder av satsningar för att minska utsläppen. För att nå målen måste vi fokusera på lösningar som leder till konkret resultat. Det finns lösningar som fungerar redan i dag, där de grundläggande insatserna som krävs är vilja och mod, säger Svenskt Flygs ordförande Christian Clemens.
