Flygskatt: En skatt på möten mellan människor

Summan av tillgänglig erfarenhet och genomförda kostnadskalkyler pekar på att en svensk flygskatt skulle innebära betydande kostnader för både samhälle och stat med helt marginella effekter för klimatet. Ett beslut om flygskatt får inte vila på antaganden och illa underbyggda faktaunderlag utan bör utredas noga. Flygskatt måste dessutom vägas mot andra långt mer effektiva ekonomiska styrmedel och åtgärder för minskade utsläpp i hela samhället som undviker att försämra svensk konkurrenskraft.

Vi måste vara på det klara med vad en flygskatt faktiskt innebär. Det innebär en skatt på möten – möten som ger jobb, affärer, studier, nöje och kärlek. Har vi råd att betala flygskattens pris?

Ladda ner rapporten »


 

När ett flygplan startar eller landar i Sverige skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse. Flyget är en möjliggörare som skapar tillväxt och knyter samman Sverige med sin omvärld. Miljöpartiet går till val på att införa en skatt på det personliga mötet, en skatt som skulle innebära stora samhälleliga kostnader och mycket små klimatvinster.

Flygets direkta bidrag till svensk BNP beräknas till 53 miljarder kronor årligen. Över 60 miljarder kronor spenderas i Sverige varje år av resenärer som anländer till Sverige med flyg. När det gäller arbetstillfällen skapar flygnäringen över 44 000, och bidrar till att underhålla ytterligare 100 000 inom besöksnäringen. Sverige behöver alla arbetstillfällen vi kan skapa, och flyget är ett trafikslag som möjliggör jobb i snabbväxande företag inom turism-, tjänste- och industrisektorn.

Det är fantastiskt att det inte längre enbart är storleken eller den geografiska platsen som är avgörande för ett lands välstånd eller ett företags eller en människas möjligheter att lyckas. Allt hänger istället på att vi är tillgängliga och anslutna till varandra och resten av världen. Tillgänglighet skapar tillväxt och välstånd i regioner där det förr var omöjligt. Flygförbindelser har möjliggjort en etablering av Facebook i Luleå, ett Ishotell i Jukkasjärvi, en turistsäsong året om på Gotland, skidåkning i världsklass i ÅRE, ESS forskningsanläggning i Lund och ett av Sveriges bästa logistikcentra i Jönköping.

MPs förslag är en skatt på resor inom eller från Sverige på 110 kronor inom EU och 270 kronor på resor utanför EU. Den riskerar minska det totala passagerarantalet med 2,4 miljoner passagerare per år. Tiotusentals arbetstillfällen skulle kunna försvinna i hela den svenska ekonomin, statens intäkter skulle minska med över 3 miljarder kronor och BNP skulle falla med mer än 6 miljarder kronor. Ingenting tyder på att en flygskatt skulle ge några betydande positiva effekter för klimatet. Den potentiella utsläppsminskningen är ca 0,2 procent av Sveriges totala utsläpp, ungefär lika mycket som vägtrafiken släpper ut på 48 timmar.

Den direkta effekten av en flygskatt skulle bli att en vikande efterfrågan leder till att både inrikes och utrikes flyglinjer behöver läggas ned och att Sveriges tillgänglighet skulle försämras. Delar av kapaciteten flyttar med stor sannorlikhet över gränsen. De resenärer som kan väljer att istället resa via Kastrup eller Oslo, medan priskänsliga turister skulle välja att besöka andra länder i vårt närområde.

Vi vet alla att Sverige är ett liten exportberoende ekonomi med långa avstånd både inom landet och till våra exportmarknader. Sverige har inte kommit dit genom att isolera sig mot omvärlden, eller avskärma vissa delar av landet från de andra. Ett konkurrenskraftigt Sverige kräver att hela landet kan leva och att vi knyter oss än närmre vår omvärld. Därför säger vi näg nej till en skatt på möten.

 

 

Så lyfter vi Sverige – En framtidsagenda för flyget

Svenskt Flyg har under en period drivit en vision- och strategiprocess för att hitta en samsyn kring viktiga frågor och finna en gemensam målbild framåt. Detta har lett fram till skapandet av en ny framtidsagenda för flyget i Sverige.

Agendan innehåller avgörande utmaningar som flygnäringen står inför på både kortare och längre sikt. Vi tar ansvar för vår egen utveckling och för hållbarhetsfrågorna, men många frågor som handlar om konkurrenskraft, nationella lagar, regler och skatter ligger utanför vårt kontrollområde.

Agendans viktigaste mål var – och är – att Sverige ska ha en politiskt beslutad luftfartsstrategi som ger långsiktiga förutsättningar för att flygnäringen kunna utvecklas inom och utom landets gränser.

Ladda ner agendan

Läs mer om framtidsagendan

Se bilder från lanseringen

 

Sverige inom räckhåll

Sverige är EUs till ytan tredje största land och även det som har längst mellan landsändarna. Bra flygförbindelser är en förutsättning för att människor ska kunna bo och arbeta i hela landet.

Vi är också allt mer beroende av internationell handel. Idag består ca 50 procent av Sveriges BNP av export, vilket är över genomsnittet för både EU och OECD-länderna.

En av de starkast växande näringarna i Sverige är turismen och vi har nu världens 19:e största turistintäkter enligt FN:s turistorgan.

Tillgängligheten är således en av våra största utmaningar. Tyvärr finns det tecken på att Sveriges tillgänglighet försämrats jämfört med tidigare år och allra tydligast blir det när vi jämför med våra grannländer.

Ladda ner publikationen

Turismens betydelse för utveckling och naturvård i Afrika

En stor del av det globala rekreationsresandet går till utvecklingsländer där turismen har en betydande påverkan på BNP och sysselsättning. Handel, företagande och möten mellan människor är en förutsättning för tillväxt och utveckling, även i utvecklingsländer. Därför är det viktigt att fler människor får möjlighet till den mobilitet och tillgänglighet vi tar för given. Luftfarten behöver utvecklas snabbare och bli mer effektiv i många utvecklingsländer för att kunna användas på bästa sätt och ge en tillgänglighet till den globala marknaden. Alla delar av ekonomin drar fördelar av de transportmöjligheter som flygindustrin förser världen med.

Detta är inte minst synligt i Afrika, något som professor Emil Uddhammar redogör för i sin rapport Turismens betydelse för utveckling och naturvård i Afrika. Turismens värde för Afrika söder om Sahara har mer än fördubblats de senaste 15 åren och för fyra länder i regionen står turismen för mer än 20 procent av BNP. Rapporten, som är beställd av Föreningen Svenskt Flyg, lyfter fram tre exempel på framgångarna med eko-turism, i Zambia, Kenya och Uganda.

– Turismen har en stor betydelse för mänsklig utveckling och politiska rättigheter i Afrika söder om Sahara. Den allt mer populära eko-turismen bidrar till att skydda viktiga natur- och kulturvärden och involverar befolkningen på ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt. Detta är värt att framhålla i diskussionerna om hur bäst hjälpa utvecklingsländerna, säger rapportförfattaren Emil Uddhammar.

Emil Uddhammar är professor i statsvetenskap och verksam vid Uppsala Universitet. Han är även grundare av Mitt Afrika Resor och Konsult AB.

Ladda ner rapporten »

Policy Brief: Full fart framåt! Flygets betydelse för jobb, innovationer och lokal utvecklingskraft

För att vi i Sverige överhuvudtaget ska kunna bedriva handel och för att få fler framgångsrika företag som både ger oss arbetstillfällen och välstånd krävs nya affärer. Affärer som skapas via personliga möten. Vår konkurrenskraft hänger på investeringar, nya idéer, forskning och innovationer. Globaliseringen kräver att vi måste röra på oss över hela världen, något som är omöjligt utan flyg. Tillgänglighet har en direkt koppling till tillväxt. Tyvärr har Sveriges närhet till omvärlden kontinuerligt försämrats sedan 2002 och för att vi inte ska tappa ännu mer krävs det att våra beslutsfattare vågar planera för framtidens infrastruktur. Detta visar rapporten Full fart framåt! Flygets betydelse för jobb, innovationer och lokal utvecklingskraft skriven av Nima Sanandaji.

Som bland annat OECD vid flera tillfällen påpekat har svenska regeringar under senare tid konsekvent investerat för lite i all infrastruktur, vilket lett till en försämring av företagsklimatet. Det svenska näringslivet har hittills varit en vinnare när avstånden i världen har krympt, men riskerar nu att straffas när vår koppling mot omvärlden försämras. Konsekvenserna är betydelsefulla, för i potten ligger BNP-tillväxt, jobbskapande och produktivitetsförbättringar. Sverige har en plats på världskartan som är större än vår storlek i positiv bemärkelse. Det som är viktigt för Sverige som nation är att förstå vad som driver tillväxt. Öppenheten är ett nyckelord och vi måste behålla den mot omvärlden på alla plan.

Nima Sanandaji är samhällsdebattör och analytiker. Han är teknologiedoktor vid KTH och har författat åtta böcker om olika samhällsfrågor samt bidragit till två antologier.

Nima Sanandaji ‎nås på nima@sanandaji.se.‎

Ladda ner rapporten »

Policy Brief: Flyget möjliggör för nya möten och kongresser

Flyget är ett kollektivt transportmedel i luften, ett fantastiskt sätt att skapa broar mellan människor, kulturer, forskning och utveckling. Sverige är världsledande inom hållbart flyg och våra ansträng- ningar sprider sig till andra länder, gränslös kunskap som kommer hela världens flygnäring till godo, även den går på export. Sverige behöver låta flygnäringen växa för att kunna satsa på att minska utsläppen. Sverige bör stödja vår ambition att utveckla luftens vägar, det är där i luften vi gör bäst nytta, inte nere på marken.

Ladda ner rapporten »

 

 

Flygets ekonomiska betydelse för Sverige

Lufttransporter till, från och inom Sverige skapar olika typer av ekonomisk nytta.  Vanligtvis fokuserar studier på branschens ekonomiska påverkan mätt som det bidrag till BNP, sysselsättning och skatteintäkter som genereras av sektorn och dess försörjningskedja.  Men det ekonomiska värde som branschen skapar är större än så.  Den största nyttan skapas för kunden – passageraren eller speditören – som utnyttjar flygtransporttjänsten.  Dessutom utgör förbindelserna som skapas mellan städer och marknader en viktig infrastrukturell tillgång som skapar fördelar genom att möjliggöra utländska direktinvesteringar, företagskluster, specialisering och andra spridningseffekter på en ekonomins produktionsförmåga.

Läs pressmeddelandet »