Anna Wilson kommenterar askmolnet i TV4s Nyhetsmorgon

Anna Wilson intervjuad i P1 om askmolnet

Forskning och flygets framtid

Forskning och flygets framtid

Miljö

Flyget och
klimatet

Flygets betydelse

Flygets betydelse för samhället

Vattenfall vilseleder om flygets utsläpp i projektet ”One Tonne Life”

Vattenfall driver tillsammans med flera aktörer ett PR projekt som kallas One Tonne Life. Under sex månader ska en familj bo i ett klimatsmart hus och få hjälp av allehanda experter för att minska sitt CO2-avtryck från 7 ton per person och år till 1 ton.

I ett pressmeddelande från Vattenfall talar man om att familjen i projektet valt bort skidresan till Alperna och i stället tar tåget till Åre. Detta beroende på att familjen fått se siffror över koldioxidutsläppen från olika transportslag och att man trott sig spara 3,5 ton koldioxid genom att hoppa över resan till Alperna. Det blev dock rejält fel i Vattenfalls pressmeddelande.

Vattenfalls siffror visar att flyget till Alperna skulle släppa ut 882 kg koldioxid tur och retur per person. Verifierade och externt granskade siffror från SAS faktiska flygningar mellan Arlanda och Genève visar att en resa tur och retur med en Boeing 737-800 genererar under 280 kilo per person. En siffra som också går att hitta i andra källor. En skillnad på över 600 kilo per person jämfört med Vattenfalls siffror.

Vattenfall säger sig ha fått siffrorna från Volvo Personvagnar som i sin tur hänvisar till Chalmers som ska ha verifierat siffrorna. Chalmers ställer sig däremot frågande till det hela eftersom de inte har verifierat de utsläpp som presenterades i pressmeddelandet fastän det klart och tydligt står att siffrorna är säkerställda och kontrollerade av Chalmers Tekniska Högskola.

Ingen vill alltså ta ansvar för uträkningarna som Vattenfall använder i projektet.  Oavsett vart familjen hade valt att resa i slutändan så har familjen fått felaktiga siffror att ta ställning till. Dessa felaktiga siffror sprids nu i medierna utan att Vattenfall reagerar.

Tack vara ett intensivt arbete med att minska utsläppen utgör flygets utsläpp 2 procent av de globala koldioxidutsläppen trots att man transporterar 2,5 miljarder människor årligen. Branschen har en stor utmaning framöver när det gäller att ytterligare minska sin miljö- och klimatpåverkan. För att resenärer ska kunna göra korrekta val när det gäller transporter är en grundläggande faktor att man har korrekta och jämförbara siffror att utgå ifrån. Det vore självklart att alla som kommunicerar statistik och fakta om utsläpp gör detta på ett korrekt och transparent sätt.

Ingen tjänar på att fara med osanningar och Svenskt Flyg välkomnar en diskussion om hur olika aktörer på ett korrekt sätt kommunicerar fakta och statistik när det gäller transportsektorns utsläpp. Vi ställer oss nu frågan hur seriöst Vattenfalls projekt egentligen är och ser fram emot en förklaring och en dementi från ansvariga i projektet.

Vattenfall vilseleder om flygets utsläpp i projektet ”One Tonne Life”

Vattenfall driver tillsammans med flera aktörer ett PR projekt som kallas One Tonne Life. Under sex månader ska en familj bo i ett klimatsmart hus och få hjälp av allehanda experter för att minska sitt CO2-avtryck från 7 ton per person och år till 1 ton.

I ett pressmeddelande från Vattenfall talar man om att familjen i projektet valt bort skidresan till Alperna och i stället tar tåget till Åre. Detta beroende på att familjen fått se siffror över koldioxidutsläppen från olika transportslag och att man trott sig spara 3,5 ton koldioxid genom att hoppa över resan till Alperna. Det blev dock rejält fel i Vattenfalls pressmeddelande.

Vattenfalls siffror visar att flyget till Alperna skulle släppa ut 882 kg koldioxid tur och retur per person. Verifierade och externt granskade siffror från SAS faktiska flygningar mellan Arlanda och Genève visar att en resa tur och retur med en Boeing 737-800 genererar under 280 kilo per person. En siffra som också går att hitta i andra källor. En skillnad på över 600 kilo per person jämfört med Vattenfalls siffror.

Vattenfall säger sig ha fått siffrorna från Volvo Personvagnar som i sin tur hänvisar till Chalmers som ska ha verifierat siffrorna. Chalmers ställer sig däremot frågande till det hela eftersom de inte har verifierat de utsläpp som presenterades i pressmeddelandet fastän det klart och tydligt står att siffrorna är säkerställda och kontrollerade av Chalmers Tekniska Högskola.

Ingen vill alltså ta ansvar för uträkningarna som Vattenfall använder i projektet.  Oavsett vart familjen hade valt att resa i slutändan så har familjen fått felaktiga siffror att ta ställning till. Dessa felaktiga siffror sprids nu i medierna utan att Vattenfall reagerar.

Tack vara ett intensivt arbete med att minska utsläppen utgör flygets utsläpp 2 procent av de globala koldioxidutsläppen trots att man transporterar 2,5 miljarder människor årligen. Branschen har en stor utmaning framöver när det gäller att ytterligare minska sin miljö- och klimatpåverkan. För att resenärer ska kunna göra korrekta val när det gäller transporter är en grundläggande faktor att man har korrekta och jämförbara siffror att utgå ifrån. Det vore självklart att alla som kommunicerar statistik och fakta om utsläpp gör detta på ett korrekt och transparent sätt.

Ingen tjänar på att fara med osanningar och Svenskt Flyg välkomnar en diskussion om hur olika aktörer på ett korrekt sätt kommunicerar fakta och statistik när det gäller transportsektorns utsläpp. Vi ställer oss nu frågan hur seriöst Vattenfalls projekt egentligen är och ser fram emot en förklaring och en dementi från ansvariga i projektet.

Avhandling om flyget med slutsatser som leder upp i det blå

Idag den 18 februari 2011 lägger KTH forskaren Jonas Åkerman fram sin doktorsavhandling Transport systems meeting long-term climate targets – A backcasting approach. En av Åkermans slutsatser är att flygtrafiken går om biltrafiken inom 10 år när det gäller utsläpp av växthusgaser. Lösningen för att minska efterfrågan på flyg är enligt Åkerman att belägga flyget med starkt ökade kostnader. Föreningen Svenskt Flyg kommer att närmare studera det statistiska underlag som han baserar sina slutsatser på.

Åkerman har en tydlig önskan att forskningsresultaten ska användas som beslutsunderlag för kommande satsningar på infrastruktur och riktlinjer för transportpolitiken. Detta ser vi som mycket oroande och vill initiera till en diskussion om avhandlingens avvägningar och slutsatser.
Alla former av transport fyller en funktion i vårt samhälle; på land, till sjöss och i luften. Hela transportsektorn behöver arbeta för att minska sina utsläpp. Flyget påverkar miljön och därför är forskning välkommet som hjälp för att denna effektivt ska begränsas. Än viktigare är att uppskattningar beläggs och konstateras. Den svenska forskarvärlden har stora möjligheter att bistå en utveckling där målet om att halvera de totala utsläppen från flygindustrin till och med år 2050 oavsett trafiktillväxt kan uppnås. Vi efterlyser ökad kunskap genom forskning inom eftersatta områden.
Det är samtidigt svårt att se hur flygets klimatpåverkan skulle kunna gå om biltrafiken, om jämförelsen sker med biltrafiken globalt. Flyget är till skillnad från övriga transportslag en global aktivitet och bör så värderas på en global skala. Bilden blir skev när en forskare väljer att jämföra svenskarnas dagliga resor inom och till destinationer utomlands med utsläppen över Sverige. En resa till London påverkar endast delvis utsläppen över svenskt territorium och endast den delen kan jämföras med andra transportslags utsläpp på svensk mark.
Åkerman ignorerar medvetet att flyget om drygt tio månader inkluderas i det Europeiska handelssystemet med utsläppsrätter. Flyget bekostar då inte bara  sina infrastrukturkostnader, utan även  sina miljökostnader genom buller- och kväveoxidavgifter som en del av startavgifterna, samt handeln med utsläppsrätter avseende koldioxid. Att flyget betalar för utsläppsminskningar är samtidigt, som Åkerman tidigare påpekat, inte detsamma som att flyget reducerar sin egenpåverkan – men likväl en viktig princip för att dra fördel av flygets betydelse för ekonomi och välfärd.
Ett för flygbranschen efterfrågat forskningsområde där vi tyvärr saknar kunskap är hur avgaser som släpps ut från flygplan på hög höjd bidrar till växthuseffekten. KTH:s bidrag till framtiden hade här varit avsevärt mer givande om dessa osäkerheter kunde beläggas, än att forska på olika uppskattningar och antaganden. Den svenska flygindustrin skulle med bättre uppskattningar kunna utveckla flygplan och flygtransportsystem för att ytterligare accelerera arbetet för att minska klimatpåverkan.
Svenskt Flyg efterfrågar en aktiv transparent, saklig och vetenskaplig debatt som bygger på den senaste forskningen och statistiken. Vi efterlyser en öppen dialog mellan forskare, beslutsfattare, branschorganisationer, myndigheter, företag och den breda allmänheten, så att framtida politiska beslut baseras på bästa möjliga fakta och statistiska underlag.
Vi tar vårt ansvar för att möjliggöra och möta det ökade behovet och efterfrågan av flygtransporter idag och i framtiden. Vårt mål är att bereda väg för utvecklingen av ett hållbart flyg, som är det i särklass snabbaste, säkraste och modernaste transportsättet vi har.
Vi uppmanar fler parter att bli delaktiga i detta viktiga arbete!

Flyg med framtid 2011 – presentationer och bilder

Presentationer

Sam Moore, Oxford Economics: ”Economic Benefits from Air Transport in Sweden”
Rickard Gustafson, VD och koncernchef SAS: ”Flygindustrins utveckling och strategier för framtiden”
Erik Hellners och Magnus Eriksson, Setterwalls advokatbyrå: ”Nya utmaningar inom flygjuridiken”

Bilder

Anna Wilson, Generalsekreterare Svenskt FlygFlyg med framtidAngelica Hull, VD Swedish BiofuelsChrister Åhström, flygjournalistDaniel Skjeldam, Chief Commercial Officer, NorwegianLena Micko, ordförande Svenskt FlygPaneldebattRickard Gustafson, VD och koncernchef SASSam Moore, Oxford Economics

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenskt Flyg i debattartikel: många svenskar har en felaktig bild av flygets miljöpåverkan

I en debattartikel i Corren skriver idag Svenskt Flygs ordförande Lena Micko och generalsekreterare Anna Wilson Det som är särskilt utmärkande bland resultaten i undersökningen är att så många svenskar har en felaktig bild av flygets egentliga miljöpåverkan. Mer än var fjärde svensk tror att flyget svarar för mer än 20 procent av de globala koldioxidutsläppen. Enligt FN:s klimatpanel handlar det om 2-3 procent. Trots detta anser 73 procent att flyget är helt nödvändigt oavsett miljöpåverkan.

I artikeln, som går att läsa här i sin helhet, konstaterar artikelförfattarna att flyget behövs både för att svenskar ska kunna upptäcka andra kulturer, och för att utländska turister ska kunna upptäcka Sverige.