”Klimatpåverkan är en anledning till att en del förespråkar flygskatt. Men flygets klimatpåverkan är relativt sett liten, cirka 2 procent av världens koldioxidutsläpp, skriver Anna Wilson, generalsekreterare för branschorganisationen Svenskt flyg.”
2011 lämnade Miljöpartiet in motionen Flyg med förnuft, 2011/12:T471, med syftet att begränsa Sveriges och svenskars tillgänglighet genom skatter och förbud.
Miljöpartiets motion har efter en granskning av flygnäringen visat sig vara totalt oförnuftig. Motionen är full av faktafel och påståenden tagna ur luften, oftast utan källhänvisning. Svenskt Flyg anser att det är under all kritik att ett parti vill lagstifta om något så viktigt som tillgänglighet byggt på en motion som har över 55 fel i sig.
Du kan följa utskottets och kammarens beslut till de olika förslagspunkterna här.
Anna Wilson svarade på miljöpartiets motion på Newsmill:
Vissa tror att vi måste begränsa flygtransporter för att rädda klimatet. Det är orealistiskt. Just nu förs diskussioner om nya skatter på flygtransporter i Sverige. En flygskatt kommer skada Sveriges globala konkurrenskraft betydligt mer en några eventuella vinster en sådan skatt skulle ge. Ska Sverige gå miste om en ökad internationell expansion för att vi missgynnar vårt eget flyg med mer skatter och då avsiktligt avstår från att få hit fler turister, fler investeringar och fler jobb? Ökade flygskatter ökar inte heller omvandlingstrycket för smartare och miljövänligare flygplan och bränslen.
Lösningen är inte att flyga mindre – utan att flyga smartare. Världens befolkning ökar snabbt, företagen blir mer och mer globaliserade, människor har större köpkraft. Fler än någonsin tidigare har fått tillgång till det som vi tar för givet, att upptäcka världen, studera, arbeta, exportera och importera varor säkert och effektivt. Världen behöver flyget. Ett hållbart flyg.
Att flyga 2012 är en stor skillnad mot hur vi flög tidigare. Flyget har lyckats minska sina utsläpp drastiskt de senaste decennierna. Bränsleförbrukningen per passagerare har minskat med 70 procent de senaste 40 åren. En utveckling som inget annat transportslag är i närheten av. Den svenska och nordiska luftfarten satsar miljarder i investeringar i nya moderna, effektiva och bränslesnåla flygplansflottor. Svensk flygindustri är delaktiga och drivande i att utveckla framtidens flygplan och motorer. Flygtrafikledning arbetar med att erbjuda gränsöverskridande, snabba och raka flygvägar i luften för att flygresan ska bli kortare och mer bränslesnål. Gröna landningar och starter spar stora mängder koldioxid varje år. Svenska flygplatser har tilldelats klimatutmärkelser över hela världen och är föregångare inom sin bransch.
Framtiden är redan här – att resa med flyg har aldrig varit effektivare och mer hållbart. Påståenden om att flyget är en miljöbov blir alltmer missvisande för varje dag som går.
I dag säljs det i Sverige lika mycket jetbränsle för flygplan som det det gjordes för 20 år sedan, och tillväxten har under samma period varit stor. Det svenska inrikesflyget ökade antal passagerare med 2,5 procent under 2010 och minskade koldioxidutsläppen med 9,4 procent. Den viktigaste åtgärden för att minska utsläppen är att ersätta gamla flygplan och flygmotorer med nya. De nya generationerna av flottan i de nordiska länderna har upp till 30 procent lägre koldioxidutsläpp än dagens flygplan. Det är realistiskt att minska utsläppen med cirka 25 procent till 2020 och upp mot 40 procent år 2025 jämfört med 2007.
För att kunna investera i nya flygplan behövs vinst, men konkurrensen är stenhård. Få flygbolag tjänar så stora pengar, investeringar sker ofta med lånade medel, allt för att vi ska kunna flyga på ett mer hållbart sätt. Att lägga på ökad moms och skatter leder inte till en bättre miljö utan till att branschen förlorar förmågan till att investera i framtiden. Om Sverige ska vara konkurrenskraftigt på en global marknad krävs en bra infrastruktur och en god tillgänglighet, i luften på vattnet och på land, det är helt avförande för framtiden. Det har man insett i de flesta länder där nya pålagor mot flygbranschen har föreslagits, de har fallit platt till marken med insikten att de gör mer skada än nytta. Senast i vårt grannland Danmark.
Alla är överens om att förorenaren ska betala. Flyget är inte skattesubventionerat som våra andra transportmedel utan betalar fullt ut för sin infrastruktur såsom landningsbanor, flygtrafikledning etc. När flyget nu införlivas i EU: s utsläppshandelssystem, kommer flyget att betala för sina utsläpp i likhet med många andra branscher inom ex tung industri och energiproduktion.
FN har pekat ut flygbranschen som den ledande branschen för andra att ta efter när det gäller långsiktiga klimatmål. Vi kommer att förändra ditt sätt att flyga på, så att miljöpåverkan från en flygning blir mindre. Den samlade globala flygbranschen har satt upp mål om att göra flygets tillväxt koldioxidneutral år 2020 och halvera de absoluta utsläppen till 2050 jämfört med 2005 års nivå. Detta är ambitiösa mål, men det finns goda skäl som pekar på att flyget kommer att lyckas.
Flygbranschen går först men behöver stöd i sin ambition och uppmanar Sveriges regering att fokusera på viktiga pusselbitar som satsningar på det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP) som är av stor vikt för att den positiva tekniska utvecklingen ska fortsätta. Infrastrukturen kring flyget behöver för¬bättras. Intensifiera arbetet med flygtrafikledningssystemet SESAR, så att ett gemensamt luftrum införts i Europa, då kortas res¬tiderna och -utsläppen minskar med mer än 10 %. Vi uppmanar myndigheter, forskningsinstitut, miljöorganisationer och näringslivet att satsa för framtiden. Vi behöver vara många aktörer som arbetar tillsammans för renare luft och bättre miljö.
Välkomna in i framtiden, vi är redan där
Nu är det dags igen – för sjätte året i följd slås dörrarna upp för Stora TransportDagen
Onsdagen den 18 april, kl. 10.00-16.00,
registrering från kl. 09.00
Polstjärnan konferens, Sveavägen 77, Stockholm
Temat för dagen är framtiden – hur ser utvecklingen ut för transportnäringen fram till 2050? Vilka utmaningar står vi inför? Hur ser resmönster och godsflöden ut? Och vilka insatser krävs av transportaktörer, politiker och andra beslutsfattare?
Även i år har vi namnkunniga medverkande – till exempel:
Catharina Elmsäter-Svärd (M), infrastrukturminister
Lena Erixon, ställföreträdande GD Trafikverket
Gunnar Wetterberg, historiker samt samhällspolitisk chef SACO
Riksdagsledamöter från Trafikutskottet
Jan Forsberg, VD SJ
Carl-Johan Hagman, CEO Shipping, Drilling and Ferries, Stena AB
Bengt Roswall, VD Malmö Aviation
Per J Andersson, Resemagasinet Vagabond
Torborg Chetkovich, VD Swedavia
Moderator är Jan Wifstrand, Rapidus och med bakgrund på Sydsvenskan och DN
Anmälan: Anmälan görs senast den 2 april. Deltagaravgift 500 kronor (exkl. moms).
Politiker och representanter för media utan avgift. Anmäl dig här
Varmt välkommen!
09.00 Registrering och kaffe
10.00 VÄLKOMMEN!
Peter Jeppsson, VD TransportGruppen
Moderator: Jan Wifstrand, Rapidus och med bakgrund på Sydsvenskan och DN moderator
10.10 VÅRA BESLUT IDAG PÅVERKAR TRANSPORTSYSTEMET I FRAMTIDEN!
Catharina Elmsäter-Svärd, infrastrukturminister
10.45 TRANSPORTSYSTEMET, MÄNNISKAN OCH FRAMTIDEN – HUR BLIR DET NÄR ”SEN” ÄR ”NU”?
Gunnar Wetterberg, historiker och Saco, Jan Forsberg, VD SJ, Per-Olof Arnäs, Chalmers, Ulf Svahn, VD SPBI, Representant från Scania
12.00 LUNCH
13.00 TELEPORTERAD ELLER KVAR PÅ PERRONGEN – HUR RESER VI 2050?
Per J Andersson, Resemagasinet Vagabond, Tanja Ilic, VD Taxi Stockholm, Gunnel Färm, ordförande Resenärsforum, Torborg Chetkovich, VD Swedavia, Kerstin Gillsbro, VD Jernhusen
13.30 GULDMALM, IPADS OCH AVOCADO – STÅR TRANSPORTSYSTEMET PALL FÖR VARUÄGARNAS KRAV 2050?
Representant från näringslivet
14.00 FORT, FÖRARLÖST, FOSSILFRITT? – TRANSPORTÖRENS PERSPEKTIV PÅ 2050
Mikael Nilsson, VD Shuttle Service Logistics, Tomas Wallin, VD Veolia, Carl-Johan Hagman, CEO, Shipping, Drilling and Ferries, Stena AB, Bengt Rosvall, VD Malmö Aviation, Mats Hansson, Marknadsdirektör, Green Cargo
14.30 KAFFE
15.00 POLITIKEN, TRANSPORTERNA OCH FRAMTIDEN – DEBATT
Stina Bergström (Mp), Anders Åkesson (C), Lars Mejern Larson (S) och Sten Bergheden (M)
15.40 EN KAPABEL TRANSPORTINFRASTRUKTUR – SÅ VILL UTREDAREN HA DET!
Lena Erixon, ställföreträdande GD, Trafikverket
16.00 SLUT
Med reservation för ändringar.
Den 21-22 februari träffades 26 nationer utanför EU ” The coalition of the unwilling” i Moskva för att samordna sitt motstånd mot att flyg till och från EU införlivas i unionens utsläppshandelssystem (ETS). Detta möte resulterade i ett gemensamt paket av sanktioner och det är upp till varje land att välja bland dem.
För att hitta en lösning krävs att alla parter agerar på ett konstruktivt sätt. En global bransch bör ha en global lösning på ett globalt problem. Det yttersta ansvaret ligger nu hos Connie Hedegaard och EU-kommissionen.
– Nu måste parterna fokusera på det centrala målet – att hantera utsläppen från luftfarten – snarare än på att vinna politiska prestigepoäng. Om världens nationer är villiga att ta ett steg tillbaka från striden och engagera sig i en konkret diskussion om vilka åtgärder som behöver tas på kort och lång sikt, tror vi ICAO kan leverera ett globalt handelssystem för utsläppsrätter. Ett internationellt avtal behövs. Hur svårt det än må vara, så finns ju inget alternativ, säger Anna Wilson, Generalsekreterare Svenskt Flyg.
Nu har världens nationer ett viktigt val att göra. De måste bestämma om deras prioritet är att vinna en strid av suveränitet, eller lösa det grundläggande problemet genom internationella förhandlingar i FN:s flygorgan ICAO (International Civil Aviation Organisation).
– Accepterar man att en sektor är global måste också politiken och lagstiftarna ta hänsyn till det. Under tiden är det EU:s ansvar att inte europeiska flygbolag används som ett mål för motåtgärder mot ett politiskt system. Sanktioner mot europeisk flygnäring måste förhindras. Det sista ett ekonomiskt svagt Europa behöver just nu är ett handelskrig att hantera, säger Anna Wilson.
Den absoluta majoriteten av den globala flygbranschen (flygbolag, flygledning, flygplatser och tillverkare) enades inför klimatkonferensen i Köpenhamn (COP15) om att halvera de totala utsläppen 2050 jämfört med 2005. Flyget är den enda globala bransch som lyckades att komma överens om denna typ av målsättning. Målsättningen innehåller dessutom förslag om ett konkurrensneutralt globalt handelssystem med koldioxid. ICAO har fått uppdraget att ta fram en global lösning för ett handelssystem. Konflikterna kring ETS visar hur oerhört viktigt det är att ICAO nu ger högsta prioritet åt detta arbete.
För mer information kontakta: Anna Wilson, anna.wilson@svensktflyg.se mobil: 0709263177
Föreningen Svenskt Flyg kommunicerar idéer, åsikter och kunskap om det kommersiella flyget och flygindustrin i Sverige. Syftet är att hos stärka förtroendet för hela flygnäringen så att den ges möjligheter att verka och utvecklas i Sverige.
”Just nu förs diskussioner om nya skatter på flygtransporter i Sverige. En flygskatt kommer skada Sveriges globala konkurrenskraft. Lösningen är inte att flyga mindre – utan att flyga smartare.”
Med tanke på de svaga ekonomiska förhållandena i västvärldens har passagerartillväxten legat på en bra nivå under 2011. Men totalt sett 2011 var ett kontrasternas år. Hög passagerartillväxt, främst under första hälften av året, men med en tydligt vikande fraktmarknaden. Optimism i Kina i kontrast till dysterhet i Europa. Ironiskt nog, stödjer en svag euro efterfrågan på affärsresor . Totalt sett visar den europeiska flygbranschen som helhet en svagaste lönsamhet jfm med andra stora regioner. Men en försiktig optimisk bland företagen inför 2012 är goda nyheter för branschen säger säger Tony Tyler, IATA: s generaldirektör och koncernchef.
Sedan årsskiftet omfattas även flyget av EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Men en rad länder, med USA och Kina i spetsen, godtar
inte att deras !ygbolag betalar avgifter till EU:s statskassa. Tonläget har skärpts och flera länder hotar med sanktioner.
”Vi i branschen har varnat för det här länge och undrat om EU skulle våga genomföra det. Turbulensen riskerar att leda till sämre tillgänglighet på flygresor för europeiska resenärer”, säger Anna Wilson, generalsekreterare på branschorganisationen Svenskt Flyg.
Konferensen, som anordnas av VTI, har genom åren utvecklats till Nordens största årliga konferens för transportsektorn. Här möts forskare och transportsektorns många aktörer för kunskapsutbyte och kontaktskapande.
Flyget diskuteras vid Session 2
Sal Solot, Konsert & Kongress
Program:
13.00-15.00
Flyget, framtiden och miljön
Ordförande: Carl Selling, LFV
Sverige behöver ett konkurrenskraftigt
flygtransportsystem
Lena Micko, Anna Wilson, Svenskt Flyg
Trender inom svensk och internationell flygmarknad
Henrik Littorin, Swedavia
Sveriges bidrag till flygets klimatpåverkan
Jonas Åkerman, KTH
Flygets klimatpåverkan – debatt
Jonas Åkerman, KTH
Lena Micko, Svenskt Flyg
FIKA 15.00
15.30-17.30
Flygets regionalpolitiska roll
Ordförande: Henrik Littorin, Swedavia
Goda kommunikationer är ett livsvillkor för
Örnsköldsvik
Elvy Söderström, Örnsköldsviks kommun
God tillgänglighet för flyget
– exemplet Norge
John Bennet, Avinor
Biobränslen inom flyget
Kalle Keldusild, Transportstyrelsen
Flygbranschen är en av Sveriges viktigaste näringar och den bidrar med 52,8 miljarder av landets bruttonationalprodukt, skriver Anna Wilson, generalsekreterare i intresseföreningen Svenskt Flyg.
Antalet passagerare på de svenska flygplatserna ökade med drygt 7 procent i oktober jämfört med samma månad 2010.
Transportstyrelsens statistik för flygtrafiken i oktober visar att inrikestrafiken ökade med närmare 9,5 procent och utrikestrafiken med 7 procent. Särskilt stor har passagerarökningen varit på linjerna Stockholm – Göteborg och Stockholm – Malmö, där det hittills i år är 400 000 fler passagerare jämfört med 2010.
Summeras alla sträckor för årets tio första månader var antalet passagerare drygt 2,8 miljoner fler än under motsvarande period 2010, en ökning med närmare 13 procent.
Landningarna i linje- och chartertrafiken ökade med 5 procent, och antalet utbjudna flygstolar ökade med närmare 8 procent jämfört med oktober 2010. Sett över hela perioden januari till oktober har landningarna ökat med 10 procent och antalet utbjudna flygstolar med 12 procent.
Den genomsnittliga kabinfaktorn i inrikestrafiken var under oktober i år 65,7 procent, vilket är 0,7 procentenheter lägre jämfört med oktober 2010. För utrikestrafiken var motsvarande 71,4 procent, vilket är 1,2 procentenheter lägre jämfört med oktober 2010.