Koldioxiddebatten är för viktig för att styras av Åsa Romsons känslor
Klimatdebatten är allt för viktig för att styras av känslor och antaganden. Vill vi göra reell nytta måste våra beslut vara baserade på fakta – och utifrån det forma både politik och styrmedel som hanterar utsläppen men möjliggör för tillgänglighet och konkurrenskraft. Den senaste tiden har det lyfts en rad felaktiga påståenden i debatten – nu senast av Miljöminister Åsa Romson (MP) på Di debatt den 12 maj. Flygets samhällsnytta behöver även föras in i debatten, bara idag så flyger över 100 000 människor till eller från Svenska flygplatser – på möten och jobb, på semester eller hem till nära och kära. Våra anledningar skiftar – men en sak är gemensam, tillgänglighet och flyg möjliggör för handel, jobb och tillväxt i ett stort och glest befolkat land som Sverige.
Påståendet att utsläppen från svenskars flygresor skulle ha fördubblats under de senaste 20 åren är direkt felaktigt. Samma sak gäller för påståendet att det skulle vara i samma storleksordning som utsläppen från personbilstrafiken. Enligt Romsons egna experter på klimatutsläpp vid Naturvårdsverket släppte personbilar i Sverige ut 10,75 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2013. Jämför detta med 2,8 ton koldioxidekvivalenter totalt från både inrikes- och utrikesflyget. Detta är Sveriges officiella statistik som dessutom redovisas till FN, men som i Romsons debattartikel översätts till ”i samma storleksordning”.
Under de senaste 40 åren har utsläppen per passagerarkilometer minskat med över 70%. Utan några flygskatter. Kreativt siffertrixande leder tanken fel och riskerar att Sverige går före men utan någon reell klimatnytta. Flyget ingår sedan 2012 i EU:s handel med utsläppsrätter, ETS. Sverige har varit drivande för ett globalt system inom FN och ICAO. Något som kommer att förhandlas och förhoppningsvis beslutas redan nästa år. Vi välkomnar att Sverige fortsätter att driva på arbetet på global nivå istället för att införa nationella särregler.
Resultatet av att ”gå före” och införa en svensk flygskatt blir en snedvridning av konkurrensen till fördel för utländska flygföretag och försämrade flygförbindelser inrikes och utrikes. Samtidigt som effekten på utsläppen förmodas bli försumbar. Miljöpartiets tidigare förslag till flygskatt bedömdes kunna minska utsläppen med en tiondel av vad fortkörningar och felaktigt däckstryck orsakar varje år.
Internationella erfarenheter visar att införandet av en nationell flygskatt även leder till ett stort antal förlorade arbetstillfällen, framförallt inom besöksnäringen – när turister väljer andra destinationer i Europa och Norden. Resan till Sverige blir helt enkelt för dyr. Flygskatt måste dessutom vägas mot andra långt mer effektiva ekonomiska styrmedel och åtgärder för minskade utsläpp i hela samhället som undviker att försämra svensk konkurrenskraft.
Svensk flygnäring tar ansvar och har bidragit till utvecklingen av gröna inflygningar, nya motortyper, alternativa bränslen, klimatsmarta flygplatser och fjärrstyrd flygtrafikledning. Bara under kommande år investerar svenska flygbolag närmare 28 miljarder kronor i nya och effektivare flygplan. Om Romson vill gå före borde hon stödja svensk flygteknisk forskning och besöka Karlstad Airport, flygplatsen med världens första tankstation för biojet – biobränsle för flyget. Genom innovation, istället för pålagor, skulle Romson kunna arbeta för att man ska kunna tanka biojet på Sveriges alla 40 flygplatser. Det skulle ge Sverige en världsledande position inom biodrivmedelsmarknaden för flyg. Den och många andra tekniska lösningar finns. Om Romson är intresserad av fakta och forskning, så finns det en väg klar där vi utan att riskera jobb och turistintäkter kan leda vägen för ny och miljövänlig innovation på flygområdet.
