Ny motorteknik
Svensk flygmotorindustri inom Clean Sky
Svensk flygindustri är genom GKN Aerospace och Saab partners i EU:s flygforskningsprogram Clean Sky. Den första fasen av Clean Sky som bland annat innehöll en demonstration av en ny motorarkitektur har visat på en beräknad minskning av koldioxidutsläppen med 32 procent jämfört med referensflygplanet. Nu pågår aktiviteter inom Clean Sky 2 som kommer att ge ytterligare minskningar. GKN Aerospace har till exempel utvecklat komponenter som kan göras 20 procent kortare och lättare och som därmed även minskar hela motorns längd och vikt vilket när tekniken är fullt implementerad i den globala flygplansflottan skulle ge ett minskat koldioxidutsläpp motsvarande hela flyget i svenskt luftrum (inrikes som utrikes).
Svensk motorteknologi sänker globala flygutsläpp
GKN Aerospace är utvecklande partner med Pratt & Whitney i den nya växlade motormodellen PW1000G där man är med och utvecklar och tillverkar ett stort antal produkter. Motortekniken möjliggör 15-20 procent lägre bränsleförbrukning. Dessa bränslesnåla motorer driver tre av den senaste generationens ”narrow body”-flygplan (A320neo, A220 och Embraer E-Jet E2 series). Motorfamiljen PW1000G uppnådde nyligen en viktig milstolpe då den nu är i drift på över 1000 flygplan. Totalt har den till och med maj 2021 ackumulerat över 8,9 miljoner flygtimmar, vilket innebär en besparing på 4,7 miljoner ton koldioxidutsläpp.
Sverige är med och utvecklar vätgasflyg och elmotorer
GKN Aerospace har tillsammans med Chalmers medverkat i ett forskningsprojekt inom EU med namnet ENABLEH2 där man har värderat olika koncept och genomfört beräkningar och analyser på systemnivå för vätgasflyg. GKN planerar nu för att tillsammans med bland annat ett antal svenska universitet ta fram tekniska lösningar för några viktiga delsystem för vätedrivna flygmotorer. Svensk industri kan komma att stå för viktiga delar av den teknik som gör vätgasflyget möjligt. En bedömning är att 50-90 procent av dagens koldioxidutsläpp kan elimineras med vätgasflyg, vilket innebär globalt minst 500 miljoner ton per år.
Energimyndigheten och GKN Aerospace i Trollhättan driver under 2021 och 2022 projektet EleFanT – Elektrisk fläkt för framdrivning. I projektet GKN Aerospace och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) tillsammans att utveckla fläktteknologi för mindre regionalflygplan. Projektet kommer att studera aerodynamisk utformning, prestanda, buller, materialval och tillverkningsteknik för en kapslad fläkt driven med el, antingen från batterier eller vätgasdrivna bränsleceller.
SAS och Airbus tecknade under 2019 en avsiktsförklaring med målet att skynda på utvecklingen att 100-sätesflygplan med elektrisk-, hybrid- eller vätgasdrift under 2030-talet. Under 2020 lanserade Airbus sitt ZEROe-program med målet att introducera stora reguljärflygplan med vätgasdrift från mitten av 2030-talet. Ett arbete som SAS är inblandade i.
