Svenskt Flyg

Regeringen presenterade idag inriktningen för en ny svensk flygskatt. Trots massiv kritik från myndigheter, kommuner, regioner och näringsliv kommer regeringen gå vidare med det förslag som helt saknar klimateffekt och som slår hårt mot tillgänglighet, sysselsättning och konkurrenskraft i Sverige.

Den 1 mars löpte remisstiden för utredningsförslaget om en svensk flygskatt ut. Av de 156 remissyttranden som tar ställning till förslaget är 126 starkt kritiska. Bland dessa återfinns tunga instanser som Riksrevisionen, Statskontoret, Ekonomistyrningsverket och Tillväxtverket. För regeringen tycks kritiken dock inte spela någon roll.

– Utredningen själv, och flera myndigheter, konstaterar att skatten inte får någon klimateffekt. En regering som menar allvar med att minska de klimatpåverkande utsläppen bör fokusera mer biobränsle, ny teknik och internationella styrmedel. Det gör skillnad på riktigt, säger Anna Wilson, generalsekreterare för Svenskt Flyg.

Kommuner och regioner från Kiruna i norr till Ängelholm i söder har också kritiserat förslaget på grund av de negativa effekter det väntas få för tillgängligheten och konkurrenskraften utan någon klimatvinst.

– Detta är en symbolskatt, ett slag i luften, som utan miljövinster kommer att slå mot tillgängligheten, jobben och konkurrenskraften för företagen i stora delar av Sverige. Skatten slår hårdast mot de delar av landet där flyget har störst betydelse och inte har tillgång till annan kollektivtrafik. På regeringskansliet verkar man dock bortse från att Sverige är större än Stockholm, säger Anna Wilson

Hela remissammanställningen går att läsa här.

Flygbranschen delar regeringens ambition och har en gemensam färdplan för att minska flygets miljöpåverkan. I dag går flygbolagen SAS, Norwegian och BRA ut med alternativ till flygskatt som hela svenska flygbranschen ställer sig bakom. Att halvera de faktiska fossila koldioxidutsläppen från inrikesflyget jämfört med 2005. Läs artikel i DI här.

En flygskatt är inte rätt väg mot ett hållbart flyg.  Skatten kommer däremot att strypa flygbranschens möjlighet att göra de viktiga investeringar i ny teknik och biobränslen.

För ytterligare information kontakta Anna Wilson, Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB, anna.wilson@svensktflyg.se.

Hälften av alla svenskar känner inte till att regeringen vill införa en skatt på flygresor, och kunskapen om vad en flygskatt skulle få för konsekvenser på ekonomi, tillgänglighet och miljö är låg.  Det visar en ny undersökning gjord av Sifo.  För att höja kunskapsnivån kring flygskatten och skapa en plattform för lokalt engagemang för en effektivare och mer rättvis väg till ett hållbart flyg, inleder intresseorganisation Svenskt Flyg idag informationskampanjen Ett slag i luften.

Idag lanseras informationskampanjen Ett slag i luften som syftar till att öka kännedomen om flygskatten och dess konsekvenser – minimala miljövinster, ett hårt slag mot personer med små ekonomiska marginaler och förödande för lokalt näringsliv på en redan pressad glesbygd.

Regeringen planerar att inkludera en skatt på flygresor i budgetpropositionen för 2018. Enligt förslaget ska inrikesresor beskattas med 160 kronor tur och retur exklusive moms. För resor inom Europa föreslås skatten uppgå till 80 kronor och 430 kronor för interkontinentala flygresor. Hela 52 procent av svenskarna känner idag inte till regeringens planer på att inför en skatt på flygresor. Det visar en nyligen genomförd undersökning via Sifo på uppdrag av Svenskt Flyg.

Undersökningen visar även att 57 procent ställer sig positiva eller ganska positiva till ett införande, samtidigt som det är få som har kunskap om de sannolika konsekvenserna en skatt skulle innebära. Två av tre, 67 procent, tror inte att den föreslagna flygskatten kommer att påverka utbudet av flygningar på deras lokala flygplats vilket går tvärtemot flygbranschens analyser.

– Det finns en plan för att nå ett hållbart flyg som den svenska flygnäringen har enats kring – och den planen fokuserar på utveckling och investeringar i hållbar teknik och alternativa bränslen. Att minska flygets miljöpåverkan genom att begränsa resande och rörelsefrihet är inte rätt väg att gå. Därför vill vi nu göra svenska folket uppmärksamma på vad som håller på att ske och lanserar idag Ett slag i luften, säger Anna Wilson, generalsekreterare för branschorganisationen Svenskt Flyg.

Flygbranschen har tagit tydlig ställning emot förslaget eftersom det även riskerar att påverka branschens pågående hållbarhetsarbete. Enligt den statliga utredningens egna beräkningar kommer skatten att generera minimala besparingar av koldioxidutsläpp och de 1,7 miljarder i skatteintäkter som flygskatten beräknas leda till planeras inte återinvesteras i insatser för att göra flyget mer hållbart.

– Detta är en symbolskatt, ett slag i luften, som utan miljövinster kommer att slå mot tillgängligheten och det ekonomiska klimatet i stora delar av Sverige. Den drabbar de mindre regionala flygplatserna ute i landet och resenärer med små marginaler som studenter, pensionärer och barnfamiljer, säger Anna Wilson och fortsätter; Dessutom kommer den föreslagna flygskatten att dämpa investeringstakten i alternativa bränslen och ny flygteknik som gör flygplanen mer bränslesnåla. Det är saker som på riktigt gör skillnad för flygets miljöpåverkan. På så sätt riskerar skatten att göra så att det faktiskt tar längre tid för flyget att bli hållbart.

Ett slag i luften är en informationskampanj som syftar till att informera om statistiken och siffrorna kring den föreslagna flygskatten. Kampanjen inleds idag och kommer att pågå under året främst via kampanjsidan www.ettslagiluften.nu. Bakom kampanjen står föreningen Svenskt Flyg med flertalet medlemmar från flygbranschen som flygbolagen SAS, BRA och Norwegian.

För ytterligare information kontakta Anna Wilson, Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB, 08-762 71 00 eller kontakt@ettslagiluften.nu

Under 2016 flög 46 miljoner människor från svenska flygplatser. För att möta tillväxten och minska utsläppen har flygnäringen satt i gång ett intensivt klimatarbete och en gemensam global färdplan.

Utvecklingen av biobränsle för flyget är sannolikt det som snabbast kan bidra till målet att göra flyget hållbart och är därför en högaktuell fråga för flygnäringen.

Under seminariet släpps även en rapport om möjligheterna för svenskt inrikesflyg att flyga på biobränsle.

Diskussionspunkter: 

• Vad kan flygnäringen lära av bilbranschens miljöarbete?
• Hur arbetar flygbranschen med klimat- och bränslefrågor i andra länder?
• Kan vi skapa en efterfrågan för biobränsle? Finns en betalningsvilja hos resenärerna?
• Hur kan staten på ett konstruktivt sätt stödja ett klimatvänligt flyg?

Datum och tid: Torsdagen den 16 mars, kl. 12.00 – 13.00
Plats: Stockholms Handelskammare, Brunnsgatan 2

Program

Den 1 mars 2017 löpte remisstiden ut för utredningsförslaget om en ny svensk flygskatt (En svensk flygskatt SOU 2016:83). Totalt hade 197 yttranden lämnats in till Finansdepartementet per den 1 mars. Av dessa har 136 lämnats av aktörer som bjudits in av regeringen att lämna synpunkter, medan 61 yttranden lämnats av andra aktörer på eget initiativ. Genomgången visar att:

• • Av de 156 yttranden som tar ställning till förslaget ställer sig 126 negativa till, eller avstyrker, det. Bland dessa återfinns tunga instanser som Riksrevisionen, Statskontoret, Ekonomistyrningsverket och Tillväxtverket.
  • Skarp kritik riktas mot att skatten har försumbar klimateffekt, och därmed helt missar sitt syfte. Åtta av tio yttranden som avstyrker eller är negativa till förslaget pekar på denna problematik.
  • Skatten kritiseras också på grund av de stora konsekvenser den väntas få för tillgängligheten och konkurrenskraften runt om i landet. Drygt åtta av tio yttranden som avstyrker eller är
    negativa till förslaget framhåller detta. Kritiken lyfts av kommuner, regioner, myndigheter och näringsliv från Kiruna i norr, till Ängelholm i söder.
     
  • Sju av tio yttranden som avstyrker eller är negativa till förslaget tar upp att andra åtgärder är
    mer effektiva för att minska flygets klimatpåverkan än en flygskatt baserad på passagerarantal

LADDA NER HELA SAMMANSTÄLLNINGEN

 
Om remissammanställningen:

Svenskt Flygs remissammanställning har syftat till att ge en så heltäckande bild som möjligt av hur remissinstanserna ställt sig till utredningens förslag, och därför har samtliga yttranden som lämnats in till Finansdepartementet inkluderats. Sammanställningen visar att 8 av 10 aktörer som lämnade yttrande var kritiska till förslaget, eller avstyrkte det.

Stor del av remissinstansernas kritik mot förslaget är samstämmig och i många fall återkommer liknande argument mot förslaget. Ett flertal aktörer kritiserade till exempel förslagets svaga klimateffekt, Statskontoret och Ekonomistyrningsverket.

Många olika aktörer lämnade yttrande på förslaget, däribland ett flertal myndigheter, kommuner, branschorganisationer och företag. Fyra privatpersoner lämnade yttranden. Kritik mot förslaget fanns bland samtliga dessa grupper av aktörer.

Av företagen och branschorganisationerna som lämnade yttrande var många del av flygbranschen, på något sätt. Detta är naturligt, givet att förslaget riktas specifikt mot flyget. När regeringen skickar ett utredningsförslag på remiss är ett av syftena att just aktörer från den berörda branschen, eller andra som berörs ska kunna lämna synpunkter på förslaget, utöver myndigheter och andra offentliga instanser.

 
En stor majoritet av remissyttrandena som lämnats till regeringen är starkt kritiska till förslaget om en ny svensk flygskatt. Myndigheter, regioner, kommuner och näringslivet avfärdar skattens klimatnytta och varnar för stora negativa effekter för samhällsekonomin.

När remisstiden för utredningsförslaget om en svensk flygskatt löpte ut den 1 mars hade 197 yttranden lämnats in. Svenskt Flygs genomgång visar att 126 av de 156 yttranden som tar ställning till förslaget är negativa, däribland remissvaren från tunga instanser som Riksrevisionen, Statskontoret och Ekonomistyrningsverket. Framför allt kritiseras flygskattens ringa klimateffekt, något Svenskt Flyg framhållit sedan utredningen tillsattes.

– Flygskatt saknar helt klimatnytta, remissyttrandena visar att det är uppenbart för alla som läser förslaget. Om regeringen menar allvar med ambitionerna om ett hållbart flyg är det dags att prioritera insatser för mer biobränsle, ny teknik och internationella styrmedel. Det är verkligt effektiva sätt att minska flygets klimatpåverkan, säger Anna Wilson, generalsekreterare för Svenskt Flyg.

Skarp kritik riktas också mot de negativa konsekvenser som flygskatten väntas få. Drygt åtta av tio negativa yttranden, exempelvis från Tillväxtverket och Tillväxtanalys, framhåller att tillgängligheten riskerar att försämras och att den lokala utvecklingskraften hotas på många håll. Hårdast drabbas de delar av Sverige där flyget är det enda realistiska alternativet för att nå andra delar av landet, och resten av världen. Yttranden från såväl glesbygd som städer, och från norr till söder, varnar för flygskattens konsekvenser för utvecklingskraften.

– Färre jobb, sämre tillgänglighet och svagare konkurrenskraft utanför storstäderna är ett högt pris att betala för en åtgärd som inte har någon klimateffekt. Samtidigt vet vi att rätt insatser för att minska utsläppen kan ta tillvara flygets nyttor och bidra till att stärka det svenska näringslivet, säger Anna Wilson.

Svenskt Flygs ambition är att flyget ska bidra till de offensiva svenska miljö- och klimatmålen. Det fordrar insatser som effektivt minskar de klimatpåverkande utsläppen, och samtidigt tillvaratar flygets nyttor.

– Business as usual är inget alternativ. Genom samarbete kan Sverige ta ledartröjan för ett hållbart flyg globalt, och på så sätt möta klimatutmaningen, säger Anna Wilson.

Hela Svenskt Flygs remissammanställning går att läsa här.

Ladda ner hela remissvaret (PDF)

Sammanfattning av Svenskt Flygs ställningstagande

Svenskt Flyg delar regeringens ambition, som uttrycks i den svenska flygstrategin, att flygets utveckling ska bidra till att göra Sverige till ett mer hållbart samhälle socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Utredningsförslaget om en ny svensk flygskatt är dock kontraproduktivt i alla tre hållbarhetsperspektiv. Rätt väg till ett hållbart flyg är istället fördjupat, konkret samarbete mellan branschen, offentliga aktörer och akademin. Detta för att möjliggöra internationella, konkurrensneutrala styrmedel, investeringar i ny teknik, smartare flygtrafik och en ökad användning av biobränsle. Det är betydligt mer effektiva åtgärder för att minska flygets klimatpåverkan, samtidigt som flygets nyttor tas tillvara och det svenska näringslivet stärks.

Svenskt Flyg avstyrker förslaget om en svensk flygskatt i sin helhet. Utredningens uppdrag har varit att föreslå hur en skatt på flygresor kan utformas. Syftet med en sådan skatt är enligt direktiven att bidra till miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Som framgår av utredningen har dock en nationell skatt en försumbar effekt på flygets klimatpåverkande utsläpp. Svenskt Flyg konstaterar att  ett bredare utredningsuppdrag i syfte att identifiera ändamålsenliga insatser för att minska flygets klimatpåverkan hade varit ett effektivare steg i arbetet för ett hållbart flyg.

Förutom att den föreslagna skatten är verkningslös ur klimatsynpunkt visar utredningen att den även har negativa effekter för samhällsekonomin. Förslaget går på flera punkter emot de transport-, närings- och regionalpolitiska mål som direktiven anger att en flygskatt ska samverka med. Det kan därför ifrågasättas om utredningen överhuvudtaget har fullgjort sitt uppdrag i enlighet med regeringens direktiv.

Nedan sammanfattas skälen till att Svenskt Flyg avstyrker utredningens förslag:

• Svenskt Flyg konstaterar att den föreslagna skatten saknar klimateffekt. Den förväntade reduktionen av klimatpåverkande utsläpp är mycket begränsad, och sannolikt överskattad till
  följd av missvisande beräkningsmetoder i utredningen. Vidare visar utredningen att skatten kommer att leda till ökad bil- och busstrafik, och att inga incitament skapas för flygföretagen
  att effektivisera sina transporter och minska de klimatpåverkande utsläppen.
• Svenskt Flyg konstaterar att den föreslagna skatten kan förväntas ha en negativ effekt på tillgängligheten, sysselsättningen och näringslivets konkurrenskraft i Sverige. Utredningens
  konsekvensbedömningar är dock oprecisa och sällan förankrade i vedertagna internationella beräkningsmodeller. WSP beräknar att utredningens förslag kommer att leda till en minskning
  av antalet passagerare med mellan 700 000 och 1,2 miljoner, att mellan 3 700 och 7 000 jobb försvinner och att nettoförlusten för Sveriges BNP bara under det första året kan uppgå till 4
  miljarder kronor.
• Svenskt Flyg konstaterar att den föreslagna skatten går emot det transportpolitiska funktionsmålet, det regionalpolitiska målet om utvecklingskraft i alla delar av landet, den svenska exportstrategin, den svenska flygstrategin och regeringens övergripande mål om att Sverige år 2020 ska ha EU:s lägsta arbetslöshet.
• Svenskt Flyg bedömer att internationella, konkurrensneutrala styrmedel, investeringar i ny teknik, smartare flygtrafik och en ökad användning av biobränsle är betydligt mer effektiva
  insatser för att minska flygets klimatpåverkan än en nationell flygskatt.

I regeringens flygstrategi lyfts flygets stora betydelse för Sverige. Samtidigt planerar man för en flygskatt som slår direkt mot svensk ekonomi, hotar tusentals jobb och drabbar glesbygden hårdast. Nu är det hög tid att skrota förslaget om flygskatt, och välja rätt väg för ett hållbart flyg som bidrar till svensk tillväxt och konkurrenskraft.

Regeringen har sedan 2015 arbetat med den svenska flygstrategin som idag presenterades. Det uttalade syftet är att strategin ska bidra till att göra Sverige till ett mer hållbart samhälle, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Svenskt Flyg delar denna ambition, men ser att regeringens planer på en ny flygskatt går i helt motsatt riktning.

– Regeringen talar med kluven tunga om flyget. Å ena sidan betonar man dess betydelse för jobben, export, turism och utvecklingskraft i hela landet. Å andra sidan vill man införa en flygskatt som slår direkt mot dessa områden, och som är helt verkningslös för att minska flygets klimatpåverkan. Det är häpnadsväckande, säger Anna Wilson, generalsekreterare för Svenskt Flyg.

Regeringens strategi innehåller flera viktiga fokusområden för att utveckla flygnäringen, och stärka dess positiva effekter för svensk samhällsekonomi. Det välkomnar Svenskt Flyg. Men för att ta tillvara på flygets bidrag till tillgänglighet, konkurrenskraft och sysselsättning måste regeringen slopa förslaget om en nationell flygskatt. En flygskatt skulle motverka flygstrategins goda ambitioner på tre sätt:

Flygskatt är ineffektivt ur klimatsynpunkt. Regeringens egen utredning bedömer att en flygskatt har mycket begränsade effekter på klimatutsläppen, och att skatten rentav skulle kunna leda till ökade utsläpp. Den bedömer också att skatten kommer leda till ett ökat bilresande.

Flygskatt skadar svensk ekonomi. Utöver att skatten helt missar sitt klimatsyfte riskerar den även att få stora negativa effekter för samhällsekonomin. En flygskatt beräknas leda till tusentals förlorade jobb, flera miljarder kronor i BNP-förlust bara under det första året, och över en halv miljon färre passagerare årligen.

Flygskatt försämrar tillgängligheten. En flygskatt försvårar ambitionen om fler internationella direktlinjer. Vi vet även att minskad efterfrågan leder till färre flyglinjer med färre avgångar. För de svenska regionala flygplatserna, som redan kämpar för sin överlevnad, finns en överhängande risk att flera måste stänga vid en sådan utveckling. En väl utvecklad flyginfrastruktur med flygplatser runt om i landet förbinder Sverige med övriga världen och gör det möjligt att etablera företag och verksamheter även utanför storstäderna. Det gör att människor kan komma till och från jobb, att företag kan rekrytera rätt kompetens, att turistnäringen kan växa och att vi kan hälsa på nära och kära.

Istället för en flygskatt utan klimatnytta, och som skadar svensk ekonomi, bör regeringen verka för ett hållbart flyg genom internationella styrmedel och avtal genom EU och ICAO samt investeringar i utvecklingen av ny teknik. En viktig komponent för att minska flygets klimatpåverkan är en storskalig övergång till fossilfritt bränsle. Redan idag tankar flera flygbolag med en del biobränsle, men på grund av den höga kostnaden byts endast några procent av bränslet ut.

– Om regeringen på allvar vill arbeta för ett hållbart flyg där vi minskar utsläppen på riktigt, inte bara minskar flygresandet, borde man prioritera politiska reformer för att påskynda utvecklingen mot en större marknad, och lägre pris, för bioflygbränsle. Det skulle sannolikt även stärka den svenska ekonomin och bidra till fler jobb, till skillnad från en ineffektiv flygskatt, säger Anna Wilson.

– Regeringens flygstrategi visar goda ambitioner för flygets utveckling, men man talar med kluven tunga. Å ena sidan betonar man flygets betydelse för jobben, export, turism och utvecklingskraft i hela landet. Å andra sidan vill man införa en flygskatt som slår direkt mot dessa områden, och som är helt verkningslös för att minska flygets klimatpåverkan. Man häpnar, säger Anna Wilson, generalsekreterare för Svenskt Flyg.

Läs regeringens flygstrategi här >

Den 30 november 2016 presenterades utredningsförslaget om en ny svensk skatt på flygresor. Fram till den 1 mars 2017 är förslaget ute på remiss. Tills dess har alla som vill möjlighet att lämna sina synpunkter.

Onsdagen den 8 februari bjöd Svenskt Flyg och Stockholms Handelskammare in till ett remisseminarium om flygskatten. Under seminariet belystes utredningens förslag ur flera olika perspektiv, från klimat till tillgänglighet och konkurrenskraft. Vilka konsekvenser får en nationell flygskatt? Hur flyger vi hållbart? Vad kan vi lära oss av andra EU-länder?

Under ledning av tidigare infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd diskuterade företrädare och experter från såväl flygnäringen som andra branscher dessa frågor. Bland deltagarna återfanns exempelvis Maria Sunér Fleming (Svenskt Näringsliv), Charlotte Holmbergh Jacobsson (Norwegian), Hans Ollongren och Lars Andersen Resare (SAS), Anna Hag (Visita), Charlotte Fantoli (IATA – International Air Transport Association), Emma Sandjö (BRAflyg), Peter Larsson (Svenska Regionala Flygplatser), Fredrik Sand (Stockholms Handelskammare), Mattias Goldmann (Fores) mfl.

Läs utredningsförslaget här.

Ladda ner presentationer från seminariet:

Charlotte Fantolis presentation: ”En svensk flygskatt”

Anna Wilsons presentation: ”Rätt väg till ett hållbart flyg”

Program

Pressmeddelande – Utredningen om skatt på flygresor
161130

Regeringen gav i november 2015 en utredning i uppdrag att föreslå hur en nationell skatt på flygresor skulle kunna utformas. Idag presenterade utredningen sitt förslag. Svenskt Flyg konstaterar att den föreslagna skatten är ineffektiv ur klimatsynpunkt, samtidigt som den riskerar att försämra tillgängligheten och skada svensk ekonomi.

– Förslaget missar helt sitt syfte att minska flygets klimatpåverkan och kommer leda till färre flyglinjer med färre avgångar. Det slår direkt mot lokal och regional konkurrenskraft och kommer drabba svensk ekonomi hårt, säger Anna Wilson, generalsekreterare för branschorganisationen Svenskt Flyg.

Svenskt Flyg ser tre starka skäl till att förslaget bör skrotas:

Flygskatt är ineffektivt ur klimatsynpunkt. Utredningen bedömer att en flygskatt har begränsade effekter på klimatutsläppen och att den rentav skulle kunna leda till ökade utsläpp. De bedömer också att skatten kommer leda till ett ökat bilresande.

Utredningens beräknar att en flygskatt kan minska de totala svenska utsläppen med som mest 0,2 miljoner ton per år. Det motsvarar några dygn av vägtrafikens utsläpp.

Flygskatt skadar svensk ekonomi. Utöver att förslaget missar sitt klimatsyfte riskerar det även att få stora negativa effekter för samhällsekonomin. En flygskatt beräknas leda till tusentals förlorade jobb, flera miljarder kronor i BNP-förlust bara under det första året, och över en halv miljon färre passagerare årligen.

Flygskatt försämrar tillgängligheten. Minskad efterfrågan leder till färre flyglinjer med färre avgångar. För de svenska regionala flygplatserna, som redan kämpar för sin överlevnad, finns en överhängande risk att flera måste stänga vid en sådan utveckling. En väl utvecklad flyginfrastruktur med flygplatser runt om i landet förbinder Sverige med övriga världen och gör det möjligt att etablera företag och verksamheter även utanför storstäderna. Det gör att människor kan komma till och från jobb, att företag kan rekrytera rätt kompetens, att turistnäringen kan växa och att vi kan hälsa på nära och kära.

Istället för en flygskatt utan klimatnytta, och som skadar svensk ekonomi, bör regeringen verka för ett hållbart flyg genom internationella styrmedel och investeringar i utvecklingen av ny teknik. En viktig komponent för att minska flygets klimatpåverkan är en storskalig övergång till fossilfritt bränsle. Redan idag tankar flera flygbolag med en del biobränsle, men på grund av den höga kostnaden byts endast några procent av bränslet ut.

– Om regeringen verkligen vill arbeta för ett hållbart flyg borde man prioritera politiska reformer för att påskynda utvecklingen mot en större marknad, och lägre pris, för bioflygbränsle. Det skulle sannolikt även stärka den svenska ekonomin och bidra till fler jobb, till skillnad från en ineffektiv flygskatt, säger Anna Wilson.