Svenskt Flyg

EU har tidigare tagit viktiga steg för tillgängänglighet, säkerhet, miljö och tillväxt på flygområdet. Från bildandet av en Europeisk flygmarknad med konkurrens och bättre priser, som gjort det möjligt för människor att resa, utbyta idéer korta avståndet mellan Europas länder. Till ett handelssystem för utsläppsrätter, forskningsprojekt och regulatoriska förändringar för både säkerhet och effektivare flygvägar. Kommissionen presenterar nu ett strategiskt förslag till en Europeisk flygstrategi i syfte att stärka konkurrenskraften och tillgängligheten.

– Från Svenskt Flyg välkomnar vi kommissionens tydliga ställningstagande och förslag till en flygstrategi för att stärka luftfartens värden för Sverige och Europa. Men det är avgörande att strategin leder till konkreta förslag och att den svenska regeringen nu tar intryck av färdplanen, säger Anna Wilson

Den europeiska strategin innehåller avgörande förslag för luftfarten som konkurrensneutrala regelverk och styrmedel för att behålla jobb och företag inom Europa. Fokus på framtida flygplatskapacitet och ett effektivt luftrum för att säkra tillgänglighet inom och utom EU. Satsningar på europeiska forskningsprogram och innovation för att hantera miljöutmaningar.

Det görs också ett viktigt konstaterande om flygets betydelse för hela Europa – något som inte alltid lyfts i den svenska debatten. Flyget är en viktig motor för ekonomisk tillväxt, sysselsättning, handel och rörlighet. Flygtillgänglighetens effekter i Sverige skapar varje år 103 000 jobb i bidrar till BNP med 79 miljarder. Flyget är en förutsättning i en globaliserad och snabbt föränderlig värd. Kommissionen stärker också kopplingen mellan företag, huvudkontor och fler direktlinjer, något som Svenskt Flyg aktivt arbetat för tillsammans med våra medlemmar.

– Det är anmärkningsvärt att samtidigt som EU belyser vikten av god tillgänglighet och effektiva flygtransporter till en låg kostnad och fokuserar på globala utsläppsregler inom ICAO, så föreslår den svenska regeringen en nationell flygskatt och nedlagda flygplatser för att minska resandet och värdet av luftfarten. Vår förhoppning är att den svenska regeringen tar till sig av EU:s arbete och jobbar tillsammans för ett globalt avtal 2016 istället för nationella särregler, som skulle vara skadliga för både jobb och tillgänglighet, fortsätter Anna Wilson

Samverkan mellan offentliga och privata aktörer beskrivs som en nyckel inom viktiga forskningsprogram. Single European Sky där LFV medverkar uppskattas kunna leda till bränsle och utsläppsbesparingar på ca 50 miljoner ton koldioxid. En minskning som motsvarar nästan hela Sverige samlade utsläpp av växthusgaser.

Clean Sky och SESAR där EU och den svenska flygindustrin samfinansierar forskning och innovation har som målsättning att ge en minskad bränsleförbrukning med 20-30% och därmed CO2-utsläpp.

För att uppnå mer innovation och nå högt ställda mål inom såväl klimat, jobb och tillgänglighet så behöver vi starkare samverkan mellan: politik, myndigheter, forskning, akademi och bransch. Både i Sverige och inom EU och FN. Resultat och mål måste gå före nationell särlagstiftning – flyget är internationellt och kan inte verka under ett lapptäcke av nationella regelverk.

Förslag till den svenska Flygstrategin – i linje med EU:

• Vi kommer att resa mer i framtiden inte mindre, frågan är om flyget kommer att landa i Sverige eller flyga över och förbi oss. Ett växande Sverige behöver korta avståndet och restiderna mellan städer, regioner och länder. Regeringen behöver säkerställa offensiva tillgänglighetsmål, nationellt och internationellt.
• Regeringen bör säkerställa att svenska flygföretag har lika goda villkor som sina europeiska och globala konkurrenter och arbeta för politiska initiativ som leder till ökad effektivisering och sänkta kostnader.
• Regeringen behöver ta en aktiv roll i utformandet av ett globalt handelssystem för hantering av flygets utsläpp, och ta en drivande roll i realiserandet av ICAO:s globala system för hanteringen av flygets utsläpp från 2020.
• En disciplinöverskridande gruppering på myndighetsnivå behöver adressera hur kommersialisering av alternativa förnyelsebara drivmedel ska realiseras – en ny marknad som kan skapa många arbetstillfällen i Sverige – och hur flyget kan vara en naturlig del i detta arbete.
• Sverige ska aktivt arbeta för införandet av Single European Sky samt ha konkurrenskraftiga priser för flygtrafikledning och fortsatt hög kvalitet för de tjänster som levereras.
• Stärk det nationella flygforskningsprogrammet NFFP och de offentliga engagemanget i de strategiska innovationsområdena. Låt flygindustrin bli en hävstång för miljön – Satsningar på demonstrationsprogram inom flygområdet är en förutsättning för en stark svensk flygindustri.

Svenskt Flygs viktigaste inspel till en svensk flygstrategi sammanfattas i dokumentet Så lyfter vi Sverige – En framtidsagenda för flyget. Agendan innehåller avgörande utmaningar som den svenska flygnäringen står inför på både kortare och längre sikt. Vi tar ansvar för vår egen utveckling och för hållbarhetsfrågorna, men många frågor som handlar om konkurrenskraft, nationella lagar, regler och skatter ligger utanför vårt kontrollområde. Agendans viktigaste mål var – och är – att Sverige ska ha en politiskt beslutad luftfartsstrategi som ger långsiktiga förutsättningar för att flygnäringen kunna utvecklas inom och utom landets gränser.

Läs mer om regeringens arbete med en svensk flygstrategi här.

För mer information kontakta:
Anna Wilson Generalsekreterare Föreningen Svenskt Flyg
e-post anna.wilson@svensktflyg.se

En färsk undersökning genomförd av TNS Sifo i Svenskt Näringslivs företagarpanel i Norrbotten visar att nio av tio Norrbottensföretag anser att goda flygförbindelser till och från Norrbotten rimliga priser har mycket stor eller ganska stor betydelse för konkurrenskraften.

Åtta av tio företag menar att det inte går att ersätta flygresorna med telefon- eller videomöten, tågresor eller bilresor och sex av tio menar att man antagligen inte skulle resa mindre trots högre kostnader.

– Sammantaget menar företagen att de knappast skulle flyga särskilt mycket mindre med en ny skatt, men att konkurrenskraften skulle försvagas säger Jan-Olov Nordström, Regionchef Svenskt Näringsliv Norrbotten.

PRESSMEDDELANDE Svenskt Näringsliv i Norrbotten_Flygskatt

Flygskatt_Norrbotten_Företagarpanelen_2015-11-05

För mer information: Jan-Olov Nordström, regionchef Svenskt Näringsliv, tel. 070-559 36 63.

Om undersökningen
Internetundersökning i Svenskt Näringslivs Företagarpanel Norrbotten med hjälp av TNS-Sifo Tidsperiod: 27 oktober- 5 november 2015

Sverige är en del av den globala ekonomin där effektiva resor, möten och transporter av varor är avgörande för framgång. Om man är seriöst intresserad av att lösa transporternas miljöpåverkan, då ska vi fortsätta satsa på det som Sverige är erkänt duktiga på. Vi ska gå före genom intensiva satsningar på forskning och innovation av inom ny teknik, material, infrastruktur och nya bränslen. Om svenska företag lyckas ta fram konkurrenskraftiga produkter som kan få genomslag internationellt, då har vi gjort skillnad. Endast så kan ett litet land som Sverige påverka utgången i miljö och klimatarbetet.

Det är anmärkningsvärt att regeringen ena veckan kallar till möte för en nationell flygstrategi och där belyser behovet av att lyfta konkurrenskraften, jobben och behovet av tillgänglighet och prisa vårt miljöarbete. För att nästa vecka presentera en utredning som går i helt motsatt riktning. Regeringens förslag hotar inte bara jobb och tillgänglighet utan påverkar hela förtroendet för arbetet med flygstrategin.

Sverige är till ytan EU:s tredje största land och har längst avstånd mellan den södra och den norra landsänden. Flyget spelar en unik roll i att möjliggöra att hela Sverige kan leva – det handlar om en infrastruktur för jobb och tillväxt. Flyget gör det möjligt att etablera företag och verksamheter även utanför storstäderna och förbinder Sverige med övriga världen. Det gör att människor kan komma till och från jobb, att företag kan rekrytera rätt kompetens, att turistnäringen kan växa och att vi kan hälsa på nära och kära.

Vi välkomnar en saklig miljödebatt – men den måste handla om fakta, inte känslor. Alla transporter ska bära sina kostnader och flyget ingår redan idag i EU:s handel med utsläppsrätter, EU-ETS. Inom FN-organet ICAO kommer man dessutom redan nästa år diskutera ett globalt handelssystem för flyget, Sverige sitter med som förhandlare i detta viktiga arbete. För att nå våra utsläppsmål behövs internationella spelregler – inte svenska särregler.

Med biobränsle och modernare flygplan kan vi halvera flygets utsläpp av fossilt koldioxid på bara 10 år. Om 15–20 år skulle vi med rätt prioriteringar kunna ha ett helt fossilfritt inrikesflyg. Det är vår målsättning. Det skulle göra Sverige till ett föregångsland i världen. Men det kräver samverkan, forskning och politiska mål – inte utredningar om nya skatter och avgifter som fördyrar och försvårar implementeringen av ny teknik .

Flygskatten har tidigare både utretts och införts i Sverige, trots att över 90 procent av remissinstanserna var negativa. Även om flygskatten avskaffades innan den trädde i kraft, hann flera flyglinjer stängas vilket skulle bli konsekvensen om den återigen infördes. Redan då konstaterades att effekten på miljön skulle bli försumbar, och att det skulle få negativa, trafikpolitiska, näringspolitiska och regionalpolitiska konsekvenser. Med andra ord färre flyglinjer, flygplatsnedläggningar och förlorade jobb – Bromma flygplats vore bara toppen av ett isberg.

Enligt en rapport av  WSP, skulle en flygskatt i Sverige innebära BNP-förluster på omkring 5,4 miljarder kronor under ett år och att mellan 5000 – 10000 jobb går förlorade.

Andra internationella erfarenheter har dragit likandes slutsatser. Nederländerna införde flygskatt 2008, men avskaffade den ett år senare, då Schiphol förlorade 1,4 miljoner passagerare och landets BNP minskade med 11 miljarder SEK. Det totala antalet resenärer minskade dock inte, man valde att flyga från närliggande länder istället.

Från Svenskt Flygs sida, ser vi fram emot en saklig dialog om flygets betydelse både på miljö och effekterna för jobb, företagande och samhällsekonomi. Det är dags för regeringen att redogöra för vad man vill med svensk luftfart och sluta med dubbla budskap.

Kommittédirektiv
Skatt på flygresor
Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015

Läs direktiven här: http://www.regeringen.se/contentassets/98b8f05099b04c58935dc3ac52c223bd/skatt-pa-flygresor-dir.-2015106

Inom kort inleds COP21 i Paris med ambitionen att länderna ska enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla från år 2020.

År 2020 är även en milstolpe för flygets FN- organ ICAO.  Under hösten nästa år träffas ICAO´s samtliga 191 medlemsländer för att förhandla och besluta om en global CO2 standard för nya flygplan och ett globalt handelssystem för att hantera flygets utsläpp med start år 2020.

Luftfarten är hittills den enda industrigren som enats om egna globala mål för att reducera sina klimatpåverkande utsläpp.

Dessa mål har varit etablerade sedan ett antal år tillbaka och vi ser att vi ligger i linje med vår färdplan.  Vi har en tydlig strategi över hur vi ska möta ökad efterfrågan på flygtransporter med minskade utsläpp. Strategin är indelad i fyra fokusområden och globala ekonomiska styrmedel är en del av strategin.

Men för att flygbranschen ska nå ända fram krävs det att regeringar världen över stöttar och bidrar med beslut och åtgärder som möjliggör för flygets höga ambition. Gemensamt måste vi framtidssäkra flyget så att vi även fortsättningsvis kan dra nytta av alla de fördelar som flygtillgänglighet bär med sig.

Det bifogade öppna brevet från ATAG (Air Transport Action Group) är ett upprop från hela den samlade flygbranschen (flygplatser, flygbolag, trafikledningsorganisationer och tillverkare) på global nivå, till världens regeringar om att aktivt bidra till att målen kan uppnås, genom att fatta gemensamma beslut i samband med ICAO’s kongress under 2016.

Från Svenskt Flygs sida, ser vi fram emot en dialog i frågan närhelst Regeringen önskar och ser med tillförsikt fram emot det nyligen uppstartade arbetet med en nationell flygstrategi för att gemensamt framtidssäkra flyget.

Läs brevet här: Open Letter 2015_A LETTER FROM THE COMMERCIAL AVIATION INDUSTRY ON CLIMATE CHANGE

Med vänlig hälsning

Anna Wilson
Generalsekreterare
Föreningen Svenskt Flyg

Stockholm är en av världens mest huvudkontorstäta städer och en ekonomisk motor för hela Sverige. Vårt internationella beroende är stort, men Stockholm klarar sig inte utan resten av Sverige. Ska vi ta tillvara all den talang och innovationskraft som finns i vårt land måste vi smidigt kunna resa mellan olika orter i Sverige. Inte bara mellan Stockholm och Göteborg. Ett fungerande inrikesflyg är avgörande för jobbskapande, tillväxt och utveckling i hela landet.

Samtidigt har flyget i dag en negativ miljöpåverkan – även om den är mindre än vad man ibland kan få intryck av. FN:s internationella klimatpanel har beräknat att flyget svarar för cirka två procent av de globala koldioxidutsläppen. I Sverige står flyget för cirka fyra-fem procent av koldioxidutsläppen, varav inrikesflyget står för mindre än en fjärdedel.
Flyget måste alltså, precis som alla andra sektorer, minska sina utsläpp. Lyckas vi med det kan flyget bli det mest miljövänliga trafikslaget. Friktionen mellan fordon och omgivning är låg. Infrastrukturen är redan på plats.
Denna flygets gröna omställning är en utveckling som vi välkomnar – och som vi vill snabba på.

Med biobränsle och modernare flygplan kan vi halvera flygets utsläpp av fossilt koldioxid på bara 10 år. Om 15–20 år kan vi ha ett helt fossilfritt inrikesflyg. Det skulle göra Sverige till ett föregångsland i världen.
Men för att bli föregångare måste man gå före. Här spelar politiken en viktig roll, både som beslutsfattare och som inköpare. Två steg skulle ha avgörande betydelse för att kickstarta utvecklingen mot ett fossilfritt inrikesflyg:

En nationell målsättning för att främja investeringar och utveckling av ett grönare flyg i Sverige.
Ska en grön omställning vara möjlig måste det finnas tillgång till bioflygbränsle till konkurrenskraftigt pris. Här i Norden, till exempel, är restprodukter från skogs- och massaindustrin en utmärkt råvara, både hållbar och närodlad. Råvaran konkurrerar inte heller med matproduktion. Men att bygga storskaliga produktionsanläggningar handlar om miljardinvesteringar. De investeringarna kommer inte att ske om det inte finns en tillräckligt stor efterfrågan och politiskt tydliga spelregler.
I Norge samarbetar energibolaget Statkraft med massa- och papperstillverkaren Södra för att bygga en produktionsanläggning för biodrivmedel. Varför skulle vi inte kunna göra något liknande här? Lyckas vi behålla hela produktionskedjan i Sverige kommer utveckling och produktion att skapa många nya gröna jobb och möjligheter till export.

Ett utsläppstak för statens egna flygresor.
Våra politiker förfogar över en betydande konsumentmakt. Offentlig sektor är Sveriges största köpare av inrikesflyg. Att sätta ett utsläppstak för statliga myndigheters flygresor skulle stimulera utvecklingen av ett grönare flyg, bland annat genom att stärka efterfrågan på biobränsle. Att staten täcker prisskillnaden mellan fossilt flygbränsle och bioflygbränsle skulle fungera som en slags supermiljöbilspremie för flyget. För de aktörer som i dag tvekar inför att investera i mer storskalig svensk produktion av bioflygbränsle skulle det kunna vara den startsignal som behövs.

Framtidens lösning kommer inte vara att flyga mindre, utan att flyga grönare. Låt Sverige bli ett föregångsland på detta område.
Maria Rankka & Anders Ehrling i Aftonbladet

ACARE – Advisory Council for Aviation Research and Innovation in Europe, samlar representanter från hela den europeiska flygnäringen; flygindustrin, flygbolag, flygplatser ,flygtrafikledning, Europeiska kommissionen, medlemsstaterna, forskningsinstitut och den akademiska världen. Flyg är en erkänt avancerad tekniksektor och ger ett viktigt bidrag till EU: s konkurrenskraft. I Europa finns ca 450 flygbolag och 700 flygplatser som skapar 9 miljoner kvalificerade arbetstillfällen. Den europeiska flygsektorn bidrar med cirka 600 miljarder Euro till Europas BNP .

Målsättningen i ACARE är att vi gemensamt ska kunna möta samhällets behov av effektivare, säkrare och miljövänligare flygtransporter.
Och att Europa ska behålla ett globalt ledarskap inom flygteknik, stärka en konkurrenskraftig försörjningskedja inklusive små och
medelstora företag.

I dokumentet presenteras några av de prestationer som uppnåtts de senaste 15 åren sedan ACARE formerades.

Tillgänglighet i form av flygplatser med direkta flyglinjer blir allt viktigare i dagens globaliserade värld. Det är en av de faktorer som har störst betydelse för utländska företag när de väljer mellan olika alternativ för etablering och nyinvesteringar. Svenska flygplatser har jämförelsevis få direkta flyglinjer till viktiga städer, inte minst i tillväxtländerna, vilket också gör att våra städer tappar i global tillgänglighet.
Insatser: Det statliga turist- och investeringsfrämjan¬det ska stödja arbetet som utförs av främst Swedavia med att attrahera fler direkta flyglinjer till Sverige

Läs exportstrategin här

Transportstyrelsen ger varje år ut ett antal nummer av Flygtendenser, detta nummer tillägnas det internationella arbetet inom luftfarten. I artiklarna presenteras viktiga spelare på den internationella arenan och du kan läsa om det internationella arbetet med frågor såsom miljö, human factors och olycksutredningar.

Luftfarten är till sin natur en internationell verksamhet. På många sätt speglar luftfarten samhällsutvecklingen i stort. Eller är det luftfarten som delvis driver samhällsutvecklingen? Är det de fler, snabbare och billigare möjligheterna att resa runt jordklotet som ger möjligheter till ökad handel och skapar möten mellan människor? Hur det än är med den saken, så påverkar luftfarten oss oavsett nationsgränser. Luftfart kräver därför internationellt samarbete och internationell reglering

Flygtendenser: Tema Internationellt samordning

I mars 2016 börjar SAS flyga direkt till Los Angeles från Arlanda. Det innebär att Stockholm Arlanda Airport erhållit tretton nya interkontinentala förbindelser sedan 2013 vilket motsvarar en tillväxt med nära 70 procent.

Sverige är det land i Europa som har längst avstånd med en liten befolkning men också med ett mycket utvecklat flygplatssystem. Tillgänglighetskriteriet blir därför helt avgörande för att människor och företag i hela landet ska kunna mötas, arbeta, investera i företag runtom i Sverige. Flygtillgängligheten är på många håll en alltjämt en begränsande faktor som behöver förbättras.

Glädjande ser vi en fortsatt stark tillväxt av flygpassagerare, under andra kvartalet 2015 ökade antalet passagerare på de svenska flygplatserna med 2 procent och uppgick till drygt 9,2 miljoner. Ökningen med motsvarar i runda tal 185 000 fler passagerare. Av de drygt 9,2 miljoner passagerarna var drygt 1,9 miljoner inrikespassagerare och närmare 7,3 miljoner utrikes. Utrikestrafiken ökade med 2,6 procent medan antalet inrikes var nästan oförändrat.

I dag kommer över 20 000 människor att flyga inrikes i Sverige, till eller från möten, för att åka på semester, träffa familjen eller delta på en konferens. Anledningarna skiftar samtidigt som varje resa ger upphov till arbetstillfällen och intäkter till den ort de besöker. Varje dag spenderar dessa flygpassagerare över 215 miljoner kronor runt om i Sverige.

I dag skapas ca 103 000 jobb av flygnäringen och fam till 2030 beräknas utvecklingen av svensk flygtillgänglighet bidra med ytterligare 40.000 arbetstillfällen i hela Sverige, i tillägg till de 100.000 som skapas redan idag. Flygsektorn bidrar i sin tur med ytterligare 80.000 jobb. Utmaningen framåt handlar i grunden om välfärd och utveckling i hela Sverige.

Bild: Arlandas nya direktlinjer (Swedavia)