Svenskt Flyg

Tillgänglighet i form av flygplatser med direkta flyglinjer blir allt viktigare i dagens globaliserade värld. Det är en av de faktorer som har störst betydelse för utländska företag när de väljer mellan olika alternativ för etablering och nyinvesteringar. Svenska flygplatser har jämförelsevis få direkta flyglinjer till viktiga städer, inte minst i tillväxtländerna, vilket också gör att våra städer tappar i global tillgänglighet.
Insatser: Det statliga turist- och investeringsfrämjan¬det ska stödja arbetet som utförs av främst Swedavia med att attrahera fler direkta flyglinjer till Sverige

Läs exportstrategin här

Transportstyrelsen ger varje år ut ett antal nummer av Flygtendenser, detta nummer tillägnas det internationella arbetet inom luftfarten. I artiklarna presenteras viktiga spelare på den internationella arenan och du kan läsa om det internationella arbetet med frågor såsom miljö, human factors och olycksutredningar.

Luftfarten är till sin natur en internationell verksamhet. På många sätt speglar luftfarten samhällsutvecklingen i stort. Eller är det luftfarten som delvis driver samhällsutvecklingen? Är det de fler, snabbare och billigare möjligheterna att resa runt jordklotet som ger möjligheter till ökad handel och skapar möten mellan människor? Hur det än är med den saken, så påverkar luftfarten oss oavsett nationsgränser. Luftfart kräver därför internationellt samarbete och internationell reglering

Flygtendenser: Tema Internationellt samordning

I mars 2016 börjar SAS flyga direkt till Los Angeles från Arlanda. Det innebär att Stockholm Arlanda Airport erhållit tretton nya interkontinentala förbindelser sedan 2013 vilket motsvarar en tillväxt med nära 70 procent.

Sverige är det land i Europa som har längst avstånd med en liten befolkning men också med ett mycket utvecklat flygplatssystem. Tillgänglighetskriteriet blir därför helt avgörande för att människor och företag i hela landet ska kunna mötas, arbeta, investera i företag runtom i Sverige. Flygtillgängligheten är på många håll en alltjämt en begränsande faktor som behöver förbättras.

Glädjande ser vi en fortsatt stark tillväxt av flygpassagerare, under andra kvartalet 2015 ökade antalet passagerare på de svenska flygplatserna med 2 procent och uppgick till drygt 9,2 miljoner. Ökningen med motsvarar i runda tal 185 000 fler passagerare. Av de drygt 9,2 miljoner passagerarna var drygt 1,9 miljoner inrikespassagerare och närmare 7,3 miljoner utrikes. Utrikestrafiken ökade med 2,6 procent medan antalet inrikes var nästan oförändrat.

I dag kommer över 20 000 människor att flyga inrikes i Sverige, till eller från möten, för att åka på semester, träffa familjen eller delta på en konferens. Anledningarna skiftar samtidigt som varje resa ger upphov till arbetstillfällen och intäkter till den ort de besöker. Varje dag spenderar dessa flygpassagerare över 215 miljoner kronor runt om i Sverige.

I dag skapas ca 103 000 jobb av flygnäringen och fam till 2030 beräknas utvecklingen av svensk flygtillgänglighet bidra med ytterligare 40.000 arbetstillfällen i hela Sverige, i tillägg till de 100.000 som skapas redan idag. Flygsektorn bidrar i sin tur med ytterligare 80.000 jobb. Utmaningen framåt handlar i grunden om välfärd och utveckling i hela Sverige.

Bild: Arlandas nya direktlinjer (Swedavia)

Presentation av ny rapport från WSP som behandlar luftfartens betydelse för samhällsekonomin. Vad kan konsekvenserna bli för Sverige med en flygskatt och vad är erfarenheterna från andra länder. Vilken påverkan har luftfarten på klimatet och är skatter den bästa lösningen?

Ladda ner presentationen här »

Idag den 26 maj genomförde Sverigeflyg och Malmö Aviation sin premiärflygning med biobränsle. Premiärturen gick mellan Bromma och Visby och var också starten på ett nytt koncept där resenärer ska kunna välja att flyga på biobränsle.

Tidigare i år anslöt sig Braathens Aviation, där bland annat Sverigeflyg och Malmö Aviation ingår, som första flygbolag till Fly Green Fund som är ett nordiskt initiativ som ger företag och organisationer möjlighet att vara med och minska sin klimatpåverkan genom att kick-starta marknaden för flygningar i Norden med bioflygbränsle. Det sker genom samfinansiering av den extra kostnad som finns idag för biobränsle jämfört med fossilt bränsle, samt för att starta upp tillverkning av bioflygbränsle i Norden av lokala nordiska råvaror. Hittills har det högra priset och den begränsade tillgängligheten på biobränsle stoppat storskalig användning. Idag är biobränslet 3-4 gånger dyrare än vanligt flygbränsle men med större efterfrågan och volymer kommer priset gå ned.

– Det är viktigt att vi kommer igång med att flyga på biobränsle. Dels för att visa marknaden att efterfrågan finns och dels för att visa att flyget kommer kunna minska sina klimatavtryck betydligt mer än vad t.ex. en flygskatt skulle kunna bidra med, säger Anders Ehrling, VD och koncernchef för Braathens Aviation.

I Norden finns möjligheter att skapa en bioflygregion på riktigt. Råvarorna för att tillverka biobränsle finns, och tack vare samarbeten som Fly Green Fund görs biobränsle tillgängligt.

Hållbarhetschef Ann-Sofie Hörlin är mycket nöjd över att ha förverkligat den första bio-flygningen för Braathens Aviation.

–Premiärflygningen var startskottet för den testperiod för Bioflyg som startar med Almedalsveckan. Våra kunder som reser till Almedalen kommer kunna köpa ”bio-biljetter” vilket innebär att de kan välja om de vill flyga på biobränsle. Målet är att göra detta till en del av vårt erbjudande och kundernas vardag, avslutar Hörlin.

Premiärflygningen skedde med BioJet som består av 48 procentig förnybart biobränsle på en av flygplanets två motorer. Flygplanet som genomförde flygningen var av typen SAAB 2000.

Klimatdebatten är allt för viktig för att styras av känslor och antaganden. Vill vi göra reell nytta måste våra beslut vara baserade på fakta – och utifrån det forma både politik och styrmedel som hanterar utsläppen men möjliggör för tillgänglighet och konkurrenskraft. Den senaste tiden har det lyfts en rad felaktiga påståenden i debatten – nu senast av Miljöminister Åsa Romson (MP) på Di debatt den 12 maj. Flygets samhällsnytta behöver även föras in i debatten, bara idag så flyger över 100 000 människor till eller från Svenska flygplatser – på möten och jobb, på semester eller hem till nära och kära. Våra anledningar skiftar – men en sak är gemensam, tillgänglighet och flyg möjliggör för handel, jobb och tillväxt i ett stort och glest befolkat land som Sverige.

Påståendet att utsläppen från svenskars flygresor skulle ha fördubblats under de senaste 20 åren är direkt felaktigt. Samma sak gäller för påståendet att det skulle vara i samma storleksordning som utsläppen från personbilstrafiken. Enligt Romsons egna experter på klimatutsläpp vid Naturvårdsverket släppte personbilar i Sverige ut 10,75 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2013. Jämför detta med 2,8 ton koldioxidekvivalenter totalt från både inrikes- och utrikesflyget. Detta är Sveriges officiella statistik som dessutom redovisas till FN, men som i Romsons debattartikel översätts till ”i samma storleksordning”.

Under de senaste 40 åren har utsläppen per passagerarkilometer minskat med över 70%. Utan några flygskatter. Kreativt siffertrixande leder tanken fel och riskerar att Sverige går före men utan någon reell klimatnytta. Flyget ingår sedan 2012 i EU:s handel med utsläppsrätter, ETS. Sverige har varit drivande för ett globalt system inom FN och ICAO. Något som kommer att förhandlas och förhoppningsvis beslutas redan nästa år. Vi välkomnar att Sverige fortsätter att driva på arbetet på global nivå istället för att införa nationella särregler.

Resultatet av att ”gå före” och införa en svensk flygskatt blir en snedvridning av konkurrensen till fördel för utländska flygföretag och försämrade flygförbindelser inrikes och utrikes. Samtidigt som effekten på utsläppen förmodas bli försumbar. Miljöpartiets tidigare förslag till flygskatt bedömdes kunna minska utsläppen med en tiondel av vad fortkörningar och felaktigt däckstryck orsakar varje år.

Internationella erfarenheter visar att införandet av en nationell flygskatt även leder till ett stort antal förlorade arbetstillfällen, framförallt inom besöksnäringen – när turister väljer andra destinationer i Europa och Norden. Resan till Sverige blir helt enkelt för dyr. Flygskatt måste dessutom vägas mot andra långt mer effektiva ekonomiska styrmedel och åtgärder för minskade utsläpp i hela samhället som undviker att försämra svensk konkurrenskraft.

Svensk flygnäring tar ansvar och har bidragit till utvecklingen av gröna inflygningar, nya motortyper, alternativa bränslen, klimatsmarta flygplatser och fjärrstyrd flygtrafikledning. Bara under kommande år investerar svenska flygbolag närmare 28 miljarder kronor i nya och effektivare flygplan. Om Romson vill gå före borde hon stödja svensk flygteknisk forskning och besöka Karlstad Airport, flygplatsen med världens första tankstation för biojet – biobränsle för flyget. Genom innovation, istället för pålagor, skulle Romson kunna arbeta för att man ska kunna tanka biojet på Sveriges alla 40 flygplatser. Det skulle ge Sverige en världsledande position inom biodrivmedelsmarknaden för flyg. Den och många andra tekniska lösningar finns. Om Romson är intresserad av fakta och forskning, så finns det en väg klar där vi utan att riskera jobb och turistintäkter kan leda vägen för ny och miljövänlig innovation på flygområdet.

LFV har publicerat en specialgjord karta på webben för att underlätta för UAV-flygare att avgöra var de kan flyga utan att störa ordinarie flygtrafik. UAV-kartan är en enkel interaktiv karta som är en spegling av AIP-data.

Drönare benämns lite olika men UAV, UAS eller RPAS är de vanliga branschbegreppen. (Unmanned Aircraft Vehicle/System och Remotly Piloted Aircraft System).

Generella regler och tillstånd har Transportstyrelsen hand om, läs mer här.

Efterfrågan på flygtransporter fortsätter att öka 2014. Utrikes +4,3% och inrikesflyget +4%. 26 av 40 flygplatser ökade antalet resenärer. Statistik från 2014 tabeller kan laddas ned här.

Ett ökat flygresande i Sverige skapar jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala tillgänglighet. Flyget är en möjliggörare som skapar tillväxt och knyter samman Sverige med sin omvärld.

Flygets direkta bidrag till svensk BNP beräknas till 53 miljarder kronor årligen. Över 60 miljarder kronor spenderas i Sverige varje år av resenärer som anländer till Sverige med flyg, över 50% av alla besökare flyger hit. När det gäller arbetstillfällen skapar flygnäringen över 44 000, och bidrar till ytterligare 100 000 inom besöksnäringen.

Sverige behöver alla arbetstillfällen vi kan skapa, och flyget är ett trafikslag som möjliggör jobb i snabbväxande företag inom turism-, tjänste- och industrisektorn.

Efter rapporter om ökat flygresande så hör vi ofta röster om att resandet och utsläppen måste minska. Det finns politiska förslag på en skatt på resor inom eller från Sverige på 110 kronor inom EU och 270 kronor på resor utanför EU. En sådan skatt skulle kunna minska det totala passagerarantalet med 2,4 miljoner passagerare per år och tiotusentals arbetstillfällen skulle kunna försvinna i hela den svenska ekonomin. Ingenting tyder på att en flygskatt skulle ge några betydande positiva effekter för klimatet. Den potentiella utsläppsminskningen är ca 0,2 procent av Sveriges totala utsläpp, ungefär lika mycket som vägtrafiken släpper ut på 48 timmar.

Lokalt och globalt, på individ – som företagsnivå är Sveriges tillgänglighet en förutsättning för fortsatt tillväxt. Även om geografi är konstant så förändras världen, och vi med den. Nya marknader uppstår och befintliga marknader förändras och utvecklas.

Hur skapar vi med bakgrund av detta de allra bästa förutsättningarna för arbete, upplevelser, turism, utbildning, export och mycket mer i vårt samhälle som är beroende av tillgänglighet? Hur får vi ett konkurrenskraftigt Sverige där företag vill etablera sig, tillverka, forska och utvecklas? Hur skapar vi naturliga vägar till och från Sverige? Och hur gör vi det på ett hållbart, ekonomiskt och miljöanpassat sätt?

Flygnäringens betydelse i samhället för att skapa möten mellan människor mellan länder, över kontinenter och därmed göra världen inom räckhåll är helt unik. Mobilitet och tillgänglighet främjar tillväxt, och den svenska industrins möjligheter att exportera och handla med hela världen är en förutsättning för framtida arbetstillfällen.

Flygnäringens natur är global – men de lokala vinster och förutsättningar det skapar vill vi lyfta fram. Läs mer i vår framtidsagenda för flyget>

Flyget står inför ökad konkurrens. För att behålla en svensk flygnäring krävs stora förändringar och ett nytt synsätt från företagen, politiker, fackföreningar och myndigheter, skriver Peter Jeppsson och Anna Wilson i SvD.

De senaste decennierna har flygbranschen genomgått stora förändringar i Sverige, likväl som i övriga världen. De tidigare dominerande, nationellt ägda bolagen har fått konkurrens från allt fler aktörer, framförallt från lågkostnadsbolag. Marknadstrycket har på många sätt utvecklat branschen till att bli mer kundanpassad och innovativ.
Men det har även inneburit stora prövningar för företag och medarbetare inom den svenska flygbranschen då det bland bolagen blivit allt vanligare att
flytta dess verksamhet utanför Sverige för att minska kostnaderna.

Vi såväl som företag och medarbetare ser att flygbranschen fortsatt står inför stora prövningar och konkurrens. Vi måste därför arbeta för att underlätta och förbättra för svenska företag, annars riskerar många arbetstillfällen att gå förlorade. Trots flygets betydelse för näringslivet och de framsteg som görs inom
miljöarbetet, diskuteras flyget från politiskt håll ofta i negativa termer och trots den tuffa konkurrenssituationen och att flygets infrastruktur är helt
självfinansierad, framförs krav på för Sverige unika skatter. Detta kompletterat med väsentligt höjda myndighetsavgifter under senare år, kommer att bidra till den negativa spiralen. Därför vill vi tillsammans med berörda fackförbund stärka dialogen med riksdag och regering för att finna lösningar som kan minska avgifts- och regelbördan.Men ansvaret vilar inte bara på politikerna. Kollektivavtalen som reglerar villkoren i flygbranschen är rester från den tid då stora statliga bolag dominerade marknaden. Dessa avtal måste bli mer flexibla och moderniseras. Kunderna har sedan länge vant sig vid ett lägre pris på
flygbiljetterna, något som flygbolagen måste anpassa sig efter för att kunna överleva. Många villkor är kvarlevor från en tid då situationen på
marknaden såg helt annorlunda ut. Ska den svenska flygnäringen ha en framtid och kunna erbjuda anställningar med rimliga villkor krävs konkurrenskraftiga kollektivavtal. Annars riskerar vi en minskande andel svenska företag och allt färre anställda med svenska kollektivavtal.

Den svenska flygbranschen står idag inför en situation där det för varje år som går blir färre svenska bolag och färre anställda kvar i Sverige. Utan förändring är risken uppenbar att vi har generösa avtal för en bransch som slutat att existera i Sverige. Gemensamt bör vi sträva efter att Sverige ska vara ett attraktivt land att bedriva verksamhet i där ambitionen är inflaggning i stället för utflaggning. Därför vill vi innan tiden är ute, gemensamt med berörda fackförbund och politiker stärka dialogen för att hitta lösningar och utveckla en nationell strategi för luftfart.

PETER JEPPSSON
vd Svenska FlygBranschen
ANNA WILSON
generalsekreterare Svenskt Flyg