Svenskt Flyg

Inom kort inleds COP21 i Paris med ambitionen att länderna ska enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla från år 2020.

År 2020 är även en milstolpe för flygets FN- organ ICAO.  Under hösten nästa år träffas ICAO´s samtliga 191 medlemsländer för att förhandla och besluta om en global CO2 standard för nya flygplan och ett globalt handelssystem för att hantera flygets utsläpp med start år 2020.

Luftfarten är hittills den enda industrigren som enats om egna globala mål för att reducera sina klimatpåverkande utsläpp.

Dessa mål har varit etablerade sedan ett antal år tillbaka och vi ser att vi ligger i linje med vår färdplan.  Vi har en tydlig strategi över hur vi ska möta ökad efterfrågan på flygtransporter med minskade utsläpp. Strategin är indelad i fyra fokusområden och globala ekonomiska styrmedel är en del av strategin.

Men för att flygbranschen ska nå ända fram krävs det att regeringar världen över stöttar och bidrar med beslut och åtgärder som möjliggör för flygets höga ambition. Gemensamt måste vi framtidssäkra flyget så att vi även fortsättningsvis kan dra nytta av alla de fördelar som flygtillgänglighet bär med sig.

Det bifogade öppna brevet från ATAG (Air Transport Action Group) är ett upprop från hela den samlade flygbranschen (flygplatser, flygbolag, trafikledningsorganisationer och tillverkare) på global nivå, till världens regeringar om att aktivt bidra till att målen kan uppnås, genom att fatta gemensamma beslut i samband med ICAO’s kongress under 2016.

Från Svenskt Flygs sida, ser vi fram emot en dialog i frågan närhelst Regeringen önskar och ser med tillförsikt fram emot det nyligen uppstartade arbetet med en nationell flygstrategi för att gemensamt framtidssäkra flyget.

Läs brevet här: Open Letter 2015_A LETTER FROM THE COMMERCIAL AVIATION INDUSTRY ON CLIMATE CHANGE

Med vänlig hälsning

Anna Wilson
Generalsekreterare
Föreningen Svenskt Flyg

Stockholm är en av världens mest huvudkontorstäta städer och en ekonomisk motor för hela Sverige. Vårt internationella beroende är stort, men Stockholm klarar sig inte utan resten av Sverige. Ska vi ta tillvara all den talang och innovationskraft som finns i vårt land måste vi smidigt kunna resa mellan olika orter i Sverige. Inte bara mellan Stockholm och Göteborg. Ett fungerande inrikesflyg är avgörande för jobbskapande, tillväxt och utveckling i hela landet.

Samtidigt har flyget i dag en negativ miljöpåverkan – även om den är mindre än vad man ibland kan få intryck av. FN:s internationella klimatpanel har beräknat att flyget svarar för cirka två procent av de globala koldioxidutsläppen. I Sverige står flyget för cirka fyra-fem procent av koldioxidutsläppen, varav inrikesflyget står för mindre än en fjärdedel.
Flyget måste alltså, precis som alla andra sektorer, minska sina utsläpp. Lyckas vi med det kan flyget bli det mest miljövänliga trafikslaget. Friktionen mellan fordon och omgivning är låg. Infrastrukturen är redan på plats.
Denna flygets gröna omställning är en utveckling som vi välkomnar – och som vi vill snabba på.

Med biobränsle och modernare flygplan kan vi halvera flygets utsläpp av fossilt koldioxid på bara 10 år. Om 15–20 år kan vi ha ett helt fossilfritt inrikesflyg. Det skulle göra Sverige till ett föregångsland i världen.
Men för att bli föregångare måste man gå före. Här spelar politiken en viktig roll, både som beslutsfattare och som inköpare. Två steg skulle ha avgörande betydelse för att kickstarta utvecklingen mot ett fossilfritt inrikesflyg:

En nationell målsättning för att främja investeringar och utveckling av ett grönare flyg i Sverige.
Ska en grön omställning vara möjlig måste det finnas tillgång till bioflygbränsle till konkurrenskraftigt pris. Här i Norden, till exempel, är restprodukter från skogs- och massaindustrin en utmärkt råvara, både hållbar och närodlad. Råvaran konkurrerar inte heller med matproduktion. Men att bygga storskaliga produktionsanläggningar handlar om miljardinvesteringar. De investeringarna kommer inte att ske om det inte finns en tillräckligt stor efterfrågan och politiskt tydliga spelregler.
I Norge samarbetar energibolaget Statkraft med massa- och papperstillverkaren Södra för att bygga en produktionsanläggning för biodrivmedel. Varför skulle vi inte kunna göra något liknande här? Lyckas vi behålla hela produktionskedjan i Sverige kommer utveckling och produktion att skapa många nya gröna jobb och möjligheter till export.

Ett utsläppstak för statens egna flygresor.
Våra politiker förfogar över en betydande konsumentmakt. Offentlig sektor är Sveriges största köpare av inrikesflyg. Att sätta ett utsläppstak för statliga myndigheters flygresor skulle stimulera utvecklingen av ett grönare flyg, bland annat genom att stärka efterfrågan på biobränsle. Att staten täcker prisskillnaden mellan fossilt flygbränsle och bioflygbränsle skulle fungera som en slags supermiljöbilspremie för flyget. För de aktörer som i dag tvekar inför att investera i mer storskalig svensk produktion av bioflygbränsle skulle det kunna vara den startsignal som behövs.

Framtidens lösning kommer inte vara att flyga mindre, utan att flyga grönare. Låt Sverige bli ett föregångsland på detta område.
Maria Rankka & Anders Ehrling i Aftonbladet

ACARE – Advisory Council for Aviation Research and Innovation in Europe, samlar representanter från hela den europeiska flygnäringen; flygindustrin, flygbolag, flygplatser ,flygtrafikledning, Europeiska kommissionen, medlemsstaterna, forskningsinstitut och den akademiska världen. Flyg är en erkänt avancerad tekniksektor och ger ett viktigt bidrag till EU: s konkurrenskraft. I Europa finns ca 450 flygbolag och 700 flygplatser som skapar 9 miljoner kvalificerade arbetstillfällen. Den europeiska flygsektorn bidrar med cirka 600 miljarder Euro till Europas BNP .

Målsättningen i ACARE är att vi gemensamt ska kunna möta samhällets behov av effektivare, säkrare och miljövänligare flygtransporter.
Och att Europa ska behålla ett globalt ledarskap inom flygteknik, stärka en konkurrenskraftig försörjningskedja inklusive små och
medelstora företag.

I dokumentet presenteras några av de prestationer som uppnåtts de senaste 15 åren sedan ACARE formerades.

Tillgänglighet i form av flygplatser med direkta flyglinjer blir allt viktigare i dagens globaliserade värld. Det är en av de faktorer som har störst betydelse för utländska företag när de väljer mellan olika alternativ för etablering och nyinvesteringar. Svenska flygplatser har jämförelsevis få direkta flyglinjer till viktiga städer, inte minst i tillväxtländerna, vilket också gör att våra städer tappar i global tillgänglighet.
Insatser: Det statliga turist- och investeringsfrämjan¬det ska stödja arbetet som utförs av främst Swedavia med att attrahera fler direkta flyglinjer till Sverige

Läs exportstrategin här

Transportstyrelsen ger varje år ut ett antal nummer av Flygtendenser, detta nummer tillägnas det internationella arbetet inom luftfarten. I artiklarna presenteras viktiga spelare på den internationella arenan och du kan läsa om det internationella arbetet med frågor såsom miljö, human factors och olycksutredningar.

Luftfarten är till sin natur en internationell verksamhet. På många sätt speglar luftfarten samhällsutvecklingen i stort. Eller är det luftfarten som delvis driver samhällsutvecklingen? Är det de fler, snabbare och billigare möjligheterna att resa runt jordklotet som ger möjligheter till ökad handel och skapar möten mellan människor? Hur det än är med den saken, så påverkar luftfarten oss oavsett nationsgränser. Luftfart kräver därför internationellt samarbete och internationell reglering

Flygtendenser: Tema Internationellt samordning

I mars 2016 börjar SAS flyga direkt till Los Angeles från Arlanda. Det innebär att Stockholm Arlanda Airport erhållit tretton nya interkontinentala förbindelser sedan 2013 vilket motsvarar en tillväxt med nära 70 procent.

Sverige är det land i Europa som har längst avstånd med en liten befolkning men också med ett mycket utvecklat flygplatssystem. Tillgänglighetskriteriet blir därför helt avgörande för att människor och företag i hela landet ska kunna mötas, arbeta, investera i företag runtom i Sverige. Flygtillgängligheten är på många håll en alltjämt en begränsande faktor som behöver förbättras.

Glädjande ser vi en fortsatt stark tillväxt av flygpassagerare, under andra kvartalet 2015 ökade antalet passagerare på de svenska flygplatserna med 2 procent och uppgick till drygt 9,2 miljoner. Ökningen med motsvarar i runda tal 185 000 fler passagerare. Av de drygt 9,2 miljoner passagerarna var drygt 1,9 miljoner inrikespassagerare och närmare 7,3 miljoner utrikes. Utrikestrafiken ökade med 2,6 procent medan antalet inrikes var nästan oförändrat.

I dag kommer över 20 000 människor att flyga inrikes i Sverige, till eller från möten, för att åka på semester, träffa familjen eller delta på en konferens. Anledningarna skiftar samtidigt som varje resa ger upphov till arbetstillfällen och intäkter till den ort de besöker. Varje dag spenderar dessa flygpassagerare över 215 miljoner kronor runt om i Sverige.

I dag skapas ca 103 000 jobb av flygnäringen och fam till 2030 beräknas utvecklingen av svensk flygtillgänglighet bidra med ytterligare 40.000 arbetstillfällen i hela Sverige, i tillägg till de 100.000 som skapas redan idag. Flygsektorn bidrar i sin tur med ytterligare 80.000 jobb. Utmaningen framåt handlar i grunden om välfärd och utveckling i hela Sverige.

Bild: Arlandas nya direktlinjer (Swedavia)

Presentation av ny rapport från WSP som behandlar luftfartens betydelse för samhällsekonomin. Vad kan konsekvenserna bli för Sverige med en flygskatt och vad är erfarenheterna från andra länder. Vilken påverkan har luftfarten på klimatet och är skatter den bästa lösningen?

Ladda ner presentationen här »

Idag den 26 maj genomförde Sverigeflyg och Malmö Aviation sin premiärflygning med biobränsle. Premiärturen gick mellan Bromma och Visby och var också starten på ett nytt koncept där resenärer ska kunna välja att flyga på biobränsle.

Tidigare i år anslöt sig Braathens Aviation, där bland annat Sverigeflyg och Malmö Aviation ingår, som första flygbolag till Fly Green Fund som är ett nordiskt initiativ som ger företag och organisationer möjlighet att vara med och minska sin klimatpåverkan genom att kick-starta marknaden för flygningar i Norden med bioflygbränsle. Det sker genom samfinansiering av den extra kostnad som finns idag för biobränsle jämfört med fossilt bränsle, samt för att starta upp tillverkning av bioflygbränsle i Norden av lokala nordiska råvaror. Hittills har det högra priset och den begränsade tillgängligheten på biobränsle stoppat storskalig användning. Idag är biobränslet 3-4 gånger dyrare än vanligt flygbränsle men med större efterfrågan och volymer kommer priset gå ned.

– Det är viktigt att vi kommer igång med att flyga på biobränsle. Dels för att visa marknaden att efterfrågan finns och dels för att visa att flyget kommer kunna minska sina klimatavtryck betydligt mer än vad t.ex. en flygskatt skulle kunna bidra med, säger Anders Ehrling, VD och koncernchef för Braathens Aviation.

I Norden finns möjligheter att skapa en bioflygregion på riktigt. Råvarorna för att tillverka biobränsle finns, och tack vare samarbeten som Fly Green Fund görs biobränsle tillgängligt.

Hållbarhetschef Ann-Sofie Hörlin är mycket nöjd över att ha förverkligat den första bio-flygningen för Braathens Aviation.

–Premiärflygningen var startskottet för den testperiod för Bioflyg som startar med Almedalsveckan. Våra kunder som reser till Almedalen kommer kunna köpa ”bio-biljetter” vilket innebär att de kan välja om de vill flyga på biobränsle. Målet är att göra detta till en del av vårt erbjudande och kundernas vardag, avslutar Hörlin.

Premiärflygningen skedde med BioJet som består av 48 procentig förnybart biobränsle på en av flygplanets två motorer. Flygplanet som genomförde flygningen var av typen SAAB 2000.

Klimatdebatten är allt för viktig för att styras av känslor och antaganden. Vill vi göra reell nytta måste våra beslut vara baserade på fakta – och utifrån det forma både politik och styrmedel som hanterar utsläppen men möjliggör för tillgänglighet och konkurrenskraft. Den senaste tiden har det lyfts en rad felaktiga påståenden i debatten – nu senast av Miljöminister Åsa Romson (MP) på Di debatt den 12 maj. Flygets samhällsnytta behöver även föras in i debatten, bara idag så flyger över 100 000 människor till eller från Svenska flygplatser – på möten och jobb, på semester eller hem till nära och kära. Våra anledningar skiftar – men en sak är gemensam, tillgänglighet och flyg möjliggör för handel, jobb och tillväxt i ett stort och glest befolkat land som Sverige.

Påståendet att utsläppen från svenskars flygresor skulle ha fördubblats under de senaste 20 åren är direkt felaktigt. Samma sak gäller för påståendet att det skulle vara i samma storleksordning som utsläppen från personbilstrafiken. Enligt Romsons egna experter på klimatutsläpp vid Naturvårdsverket släppte personbilar i Sverige ut 10,75 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2013. Jämför detta med 2,8 ton koldioxidekvivalenter totalt från både inrikes- och utrikesflyget. Detta är Sveriges officiella statistik som dessutom redovisas till FN, men som i Romsons debattartikel översätts till ”i samma storleksordning”.

Under de senaste 40 åren har utsläppen per passagerarkilometer minskat med över 70%. Utan några flygskatter. Kreativt siffertrixande leder tanken fel och riskerar att Sverige går före men utan någon reell klimatnytta. Flyget ingår sedan 2012 i EU:s handel med utsläppsrätter, ETS. Sverige har varit drivande för ett globalt system inom FN och ICAO. Något som kommer att förhandlas och förhoppningsvis beslutas redan nästa år. Vi välkomnar att Sverige fortsätter att driva på arbetet på global nivå istället för att införa nationella särregler.

Resultatet av att ”gå före” och införa en svensk flygskatt blir en snedvridning av konkurrensen till fördel för utländska flygföretag och försämrade flygförbindelser inrikes och utrikes. Samtidigt som effekten på utsläppen förmodas bli försumbar. Miljöpartiets tidigare förslag till flygskatt bedömdes kunna minska utsläppen med en tiondel av vad fortkörningar och felaktigt däckstryck orsakar varje år.

Internationella erfarenheter visar att införandet av en nationell flygskatt även leder till ett stort antal förlorade arbetstillfällen, framförallt inom besöksnäringen – när turister väljer andra destinationer i Europa och Norden. Resan till Sverige blir helt enkelt för dyr. Flygskatt måste dessutom vägas mot andra långt mer effektiva ekonomiska styrmedel och åtgärder för minskade utsläpp i hela samhället som undviker att försämra svensk konkurrenskraft.

Svensk flygnäring tar ansvar och har bidragit till utvecklingen av gröna inflygningar, nya motortyper, alternativa bränslen, klimatsmarta flygplatser och fjärrstyrd flygtrafikledning. Bara under kommande år investerar svenska flygbolag närmare 28 miljarder kronor i nya och effektivare flygplan. Om Romson vill gå före borde hon stödja svensk flygteknisk forskning och besöka Karlstad Airport, flygplatsen med världens första tankstation för biojet – biobränsle för flyget. Genom innovation, istället för pålagor, skulle Romson kunna arbeta för att man ska kunna tanka biojet på Sveriges alla 40 flygplatser. Det skulle ge Sverige en världsledande position inom biodrivmedelsmarknaden för flyg. Den och många andra tekniska lösningar finns. Om Romson är intresserad av fakta och forskning, så finns det en väg klar där vi utan att riskera jobb och turistintäkter kan leda vägen för ny och miljövänlig innovation på flygområdet.