Svenskt Flyg

LFV har publicerat en specialgjord karta på webben för att underlätta för UAV-flygare att avgöra var de kan flyga utan att störa ordinarie flygtrafik. UAV-kartan är en enkel interaktiv karta som är en spegling av AIP-data.

Drönare benämns lite olika men UAV, UAS eller RPAS är de vanliga branschbegreppen. (Unmanned Aircraft Vehicle/System och Remotly Piloted Aircraft System).

Generella regler och tillstånd har Transportstyrelsen hand om, läs mer här.

Efterfrågan på flygtransporter fortsätter att öka 2014. Utrikes +4,3% och inrikesflyget +4%. 26 av 40 flygplatser ökade antalet resenärer. Statistik från 2014 tabeller kan laddas ned här.

Ett ökat flygresande i Sverige skapar jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala tillgänglighet. Flyget är en möjliggörare som skapar tillväxt och knyter samman Sverige med sin omvärld.

Flygets direkta bidrag till svensk BNP beräknas till 53 miljarder kronor årligen. Över 60 miljarder kronor spenderas i Sverige varje år av resenärer som anländer till Sverige med flyg, över 50% av alla besökare flyger hit. När det gäller arbetstillfällen skapar flygnäringen över 44 000, och bidrar till ytterligare 100 000 inom besöksnäringen.

Sverige behöver alla arbetstillfällen vi kan skapa, och flyget är ett trafikslag som möjliggör jobb i snabbväxande företag inom turism-, tjänste- och industrisektorn.

Efter rapporter om ökat flygresande så hör vi ofta röster om att resandet och utsläppen måste minska. Det finns politiska förslag på en skatt på resor inom eller från Sverige på 110 kronor inom EU och 270 kronor på resor utanför EU. En sådan skatt skulle kunna minska det totala passagerarantalet med 2,4 miljoner passagerare per år och tiotusentals arbetstillfällen skulle kunna försvinna i hela den svenska ekonomin. Ingenting tyder på att en flygskatt skulle ge några betydande positiva effekter för klimatet. Den potentiella utsläppsminskningen är ca 0,2 procent av Sveriges totala utsläpp, ungefär lika mycket som vägtrafiken släpper ut på 48 timmar.

Lokalt och globalt, på individ – som företagsnivå är Sveriges tillgänglighet en förutsättning för fortsatt tillväxt. Även om geografi är konstant så förändras världen, och vi med den. Nya marknader uppstår och befintliga marknader förändras och utvecklas.

Hur skapar vi med bakgrund av detta de allra bästa förutsättningarna för arbete, upplevelser, turism, utbildning, export och mycket mer i vårt samhälle som är beroende av tillgänglighet? Hur får vi ett konkurrenskraftigt Sverige där företag vill etablera sig, tillverka, forska och utvecklas? Hur skapar vi naturliga vägar till och från Sverige? Och hur gör vi det på ett hållbart, ekonomiskt och miljöanpassat sätt?

Flygnäringens betydelse i samhället för att skapa möten mellan människor mellan länder, över kontinenter och därmed göra världen inom räckhåll är helt unik. Mobilitet och tillgänglighet främjar tillväxt, och den svenska industrins möjligheter att exportera och handla med hela världen är en förutsättning för framtida arbetstillfällen.

Flygnäringens natur är global – men de lokala vinster och förutsättningar det skapar vill vi lyfta fram. Läs mer i vår framtidsagenda för flyget>

Flyget står inför ökad konkurrens. För att behålla en svensk flygnäring krävs stora förändringar och ett nytt synsätt från företagen, politiker, fackföreningar och myndigheter, skriver Peter Jeppsson och Anna Wilson i SvD.

De senaste decennierna har flygbranschen genomgått stora förändringar i Sverige, likväl som i övriga världen. De tidigare dominerande, nationellt ägda bolagen har fått konkurrens från allt fler aktörer, framförallt från lågkostnadsbolag. Marknadstrycket har på många sätt utvecklat branschen till att bli mer kundanpassad och innovativ.
Men det har även inneburit stora prövningar för företag och medarbetare inom den svenska flygbranschen då det bland bolagen blivit allt vanligare att
flytta dess verksamhet utanför Sverige för att minska kostnaderna.

Vi såväl som företag och medarbetare ser att flygbranschen fortsatt står inför stora prövningar och konkurrens. Vi måste därför arbeta för att underlätta och förbättra för svenska företag, annars riskerar många arbetstillfällen att gå förlorade. Trots flygets betydelse för näringslivet och de framsteg som görs inom
miljöarbetet, diskuteras flyget från politiskt håll ofta i negativa termer och trots den tuffa konkurrenssituationen och att flygets infrastruktur är helt
självfinansierad, framförs krav på för Sverige unika skatter. Detta kompletterat med väsentligt höjda myndighetsavgifter under senare år, kommer att bidra till den negativa spiralen. Därför vill vi tillsammans med berörda fackförbund stärka dialogen med riksdag och regering för att finna lösningar som kan minska avgifts- och regelbördan.Men ansvaret vilar inte bara på politikerna. Kollektivavtalen som reglerar villkoren i flygbranschen är rester från den tid då stora statliga bolag dominerade marknaden. Dessa avtal måste bli mer flexibla och moderniseras. Kunderna har sedan länge vant sig vid ett lägre pris på
flygbiljetterna, något som flygbolagen måste anpassa sig efter för att kunna överleva. Många villkor är kvarlevor från en tid då situationen på
marknaden såg helt annorlunda ut. Ska den svenska flygnäringen ha en framtid och kunna erbjuda anställningar med rimliga villkor krävs konkurrenskraftiga kollektivavtal. Annars riskerar vi en minskande andel svenska företag och allt färre anställda med svenska kollektivavtal.

Den svenska flygbranschen står idag inför en situation där det för varje år som går blir färre svenska bolag och färre anställda kvar i Sverige. Utan förändring är risken uppenbar att vi har generösa avtal för en bransch som slutat att existera i Sverige. Gemensamt bör vi sträva efter att Sverige ska vara ett attraktivt land att bedriva verksamhet i där ambitionen är inflaggning i stället för utflaggning. Därför vill vi innan tiden är ute, gemensamt med berörda fackförbund och politiker stärka dialogen för att hitta lösningar och utveckla en nationell strategi för luftfart.

PETER JEPPSSON
vd Svenska FlygBranschen
ANNA WILSON
generalsekreterare Svenskt Flyg

Sverige lockade rekordmånga utländska besökare under 2014, antalet långväga besökare från länder utanför Europa steg med 22 procent jämfört med 2013. Den totala ökningen från utlandet blev 7,4 procent. Nästan samtliga regioner fick fler besökare från utlandet, flest kom till Stockholm och Västra Götaland.

Från Indien ökade övernattningarna med 24,6 procent och från USA med 11,7 procent. Kina ökade med drygt åtta procent, medan Japan minskade med 2,1 procent.

Många av alla nya besökare flyger till Sverige och antalet resenärer vid Swedavias tio flygplatser ökade med 7 procent under 2014 jämfört med 2013. Totalt reste eller ankom drygt 35,6 miljoner resenärer till någon av de tio flygplatserna. Det är en ökning med drygt 2,2 miljoner passagerare.

http://www.tillvaxtverket.se/

Stora TransportDagen 15 april lyfter frågor som berör hela transportnäringen och samlar deltagare från näringslivet, politiken, myndigheter och organisationer. Temat för dagen är Våra transporter – hur ser den nära framtiden ut? Bland årets talare finns infrastrukturminister Anna Johansson (S), Trafikutskottet ordförande Karin Svensson Smith (MP) mfl

Mer information och anmälan>

Organisatörer tillsammans med TransportGruppen är Branschföreningen Tågoperatörerna, Jernhusen, Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet, Svenska Taxiförbundet, Svenskt Flyg, Sveriges Redareförening och Sveriges Åkeriföretag.

Ett antal debattörer föreslår på DN debatt att en särskild koldioxidskatt på flyg ska införas i Sverige. Frågan är inte ny. Redan 2006 beslutades om en särskild flygskatt och trots att skatten avskaffades innan den hann träda i kraft så fick vi uppleva de negativa konsekvenserna av en sådan skatt. Flera flyglinjer stängdes vilket försämrade tillgängligheten för stora delar av landet.
Det är viktigt att diskussionen om hur vi ska nå klimatmålen är saklig och baseras på fakta. Klimatdebatten är alltför viktig för att styras av kreativt siffertrixande och subjektivt tyckande. Det är milt sagt märkligt hur forskarna konsekvent redovisar uppgifter som motsäger Sveriges och FN:s officiella statistik.

Det svenska inrikesflyget står för cirka en procent av landets totala utsläpp. Detta ska jämföras med svenska transportsektorn som står för cirka en tredjedel av landets utsläpp. Vägtrafikens utsläpp under en månad motsvarar inrikesflygets totala utsläpp under närmare tre år.
Vidare har internationella klimatpanelen IPCC sedan tidigare konstaterat att de beräkningsmetoder som används i artikelförfattarnas rapport är felaktiga och inte bör användas. I rapporten redovisas utsläpp som är närmare fyra gånger så stora som vad FN, Naturvårdsverket eller andra officiella källor redovisar. Dessutom bortser författarna helt från det faktum att cirka 30 procent av utrikesresandet till och från Sverige sker av utländska resenärer vilket ytterligare bidrar till att valda jämförelser och slutsatser blir missvisande.

De länder som tidigare infört olika former av flygskatter har dragit tillbaka dessa. Såväl Danmark som Irland har avvecklat sina flygskatter. Nederländerna avskaffade sin redan året efter dess införande. Detta efter att landets BNP minskat med 11 miljarder kronor som en direkt följd av skatten.
Trots att forskarna skriver att globala handelssystem vore den mest effektiva lösningen så föreslår man nationella särregler och en svensk flygskatt. Vilket skulle innebära en obefintlig miljönytta, men få mycket allvarliga konsekvenser för jobb och tillgänglighet i hela Sverige. Därför behövs internationella spelregler. Flyget ingår sedan 2012 i EU:s handel med utsläppsrätter, ETS. Och Sverige har varit drivande för ett globalt system inom FN och ICAO. Något som kommer att förhandlas och förhoppningsvis beslutas redan nästa år.

Flygbranschen är mycket angelägna om att ta sitt ansvar för att minska koldioxidutsläppen, bara under kommande år investerar svenska bolag närmare 28 miljarder kronor i nya och effektivare flygplan. Tack vare forskning och utveckling har utsläppen per passagerarkilometer minska med över 70 procent de senaste 40 åren.
Som enda internationella bransch har vi satt upp målet att halvera de globala koldioxidutsläppen 2050 jämfört med 2005. Detta inom FN-organet ICAO där vi som första internationella bransch också enats om att ta fram ett globalt system för att hantera flygets utsläpp.
Flera åtgärder som branschen arbetar med är nya biobränslen, förbättrad motorteknologi och effektiviserade flygvägar. En fortsatt utveckling av biobränslen i stor skala för flyget har möjligheter att minska utsläppen med över 80 procent.

Sverige är till ytan EU:s tredje största land och har längst avstånd mellan den södra och den norra landsänden. Flyget spelar en unik roll i att möjliggöra att hela Sverige kan leva och är i grunden den långväga kollektivtrafiken. Över 70 procent av resorna mellan Stockholm och Norrland genomförs med flyg. Denna tillgänglighet skapar enligt studier som Oxford Economics gjort 100 000 arbetstillfällen i hela Sverige och ytterligare 20 000 kommer skapas under de kommande fem åren.

En väl utvecklad flyginfrastruktur med flygplatser runt om i landet gör det möjligt att etablera företag och verksamheter även utanför storstäderna och förbinder Sverige med övriga världen. Att Sverige ensidigt inför en nationell flygskatt är inte en lösning. I stället för miljönytta skulle utrikesflyget bara flytta till våra grannländer medans den regionala tillgängligheten, särskilt på landbygden, kraftigt skulle försämras och jobben inom flera näringar hotas.

Anna Wilson
Generalsekreterare Föreningen Svenskt Flyg
Föreningen Svenskt Flyg representerar den svenska flygnäringen. Medlemmar är Svenska Flygbranschen, Swedavia, GKN, SAAB, LFV och SRF AB – Svenska Regionala Flygplatser.

Malmö Aviation med koncernsysterbolagen Sverigeflyg och Braathens Regional, ansluter sig som första flygbolag till Fly Green Fund. Fondens målsättning är att skapa förutsättningar för produktion av biobränsle i Sverige och att minst 20 procent av flygbränslet som används i Norden år 2020 ska vara biobränsle.

– Inom flyget arbetar vi kontinuerligt med att minska vår miljöpåverkan. Vi vet att biobränslen fungerar idag och vill vi se en övergång till fossilfria drivmedel så snart som möjligt. Utmaningarna vi möter är att det saknas tillverkning av biobränsle i Norden och att det biobränsle som idag går att köpa på marknaden är tre, fyra gånger dyrare än vanligt flygbränsle. Genom Fly Green Fund vill vi tillsammans med våra kunder se till att utvecklingen av biobränsle skyndas på, säger Ann-Sofie Hörlin, Hållbarhetschef för Braathens Aviation.

Artikel om Biojet i Ny Teknik av Ann-Sofie Hörlin och Anna Wilson

För fjärde året i rad har eDreams, en av Europas största resesajter, genomfört en undersökning om bästa flygplatserna i världen. Undersökningen bygger på recensioner av fler än 18 000 resenärer. Stockholm Arlanda Airport hamnade på tredje plats på Top 10 Best Airports in the World 2014

– Topplaceringen i eDreams är ett kvitto på att Stockholm Arlanda Airport utvecklas i rätt riktning och alltmer anpassas till resenärernas krav på bra service. I takt med att resenärstillväxten når nya rekordnivåer blir Arlanda också en alltmer attraktiv plats att besöka, och utbudet utvecklas ständigt, säger Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Stockholm Arlanda Airport.

Swedavia ökar sitt engagemang för minskade utsläpp av fossilt koldioxid och sitt arbete för en flygindustri med minskad klimatpåverkan. Swedavia blir nu första flygplatsoperatör att ansluta sig till Fly Green Fund i Norden. Swedavia stöttar aktivt utvecklingen av biobränslen för flyg i Norden och tillgängligheten för biobränslen för flyget på Swedavias tio flygplatser i landet.

– Samarbetet är ett naturligt steg för Swedavia i vårt långsiktiga arbete med att minska vår egen klimatpåverkan. Vi vill vara ledande genom att visa handling och det gör vi nu genom att gå med i Fly Green Fund där vi kan vara med om att kick-starta marknaden för bioflygbränsle i Norden. Samtidigt är detta en del av att Swedavia tar ett långsiktigt ansvar genom att stötta forskning och utveckling av bioflygbränsle i Norden, säger Lena Wennberg, koncernmiljöchef, Swedavia.