,
Flyget möjliggör möten mellan människor, och därmed utveckling, tillväxt och välbefinnande. Miljöpartiet föreslår att en flygskatt införs, vilket allvarligt skulle hämma tillväxten, minska sysselsättningen och dessutom riskera att bli en förlustaffär för staten.
Summan av tillgänglig erfarenhet och genomförda kostnadskalkyler pekar på att en svensk flygskatt skulle innebära betydande kostnader för både samhälle och stat med helt marginella effekter för klimatet. Ett beslut om flygskatt får inte vila på antaganden och illa underbyggda faktaunderlag utan bör utredas noga. Flygskatt måste dessutom vägas mot andra långt mer effektiva ekonomiska styrmedel och åtgärder för minskade utsläpp i hela samhället som undviker att försämra svensk konkurrenskraft.
Vi måste vara på det klara med vad en flygskatt faktiskt innebär. Det innebär en skatt på möten – möten som ger jobb, affärer, studier, nöje och kärlek. Har vi råd att betala flygskattens pris?
När ett flygplan startar eller landar i Sverige skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse. Flyget är en möjliggörare som skapar tillväxt och knyter samman Sverige med sin omvärld. Miljöpartiet går till val på att införa en skatt på det personliga mötet, en skatt som skulle innebära stora samhälleliga kostnader och mycket små klimatvinster.
Flygets direkta bidrag till svensk BNP beräknas till 53 miljarder kronor årligen. Över 60 miljarder kronor spenderas i Sverige varje år av resenärer som anländer till Sverige med flyg. När det gäller arbetstillfällen skapar flygnäringen över 44 000, och bidrar till att underhålla ytterligare 100 000 inom besöksnäringen. Sverige behöver alla arbetstillfällen vi kan skapa, och flyget är ett trafikslag som möjliggör jobb i snabbväxande företag inom turism-, tjänste- och industrisektorn.
Det är fantastiskt att det inte längre enbart är storleken eller den geografiska platsen som är avgörande för ett lands välstånd eller ett företags eller en människas möjligheter att lyckas. Allt hänger istället på att vi är tillgängliga och anslutna till varandra och resten av världen. Tillgänglighet skapar tillväxt och välstånd i regioner där det förr var omöjligt. Flygförbindelser har möjliggjort en etablering av Facebook i Luleå, ett Ishotell i Jukkasjärvi, en turistsäsong året om på Gotland, skidåkning i världsklass i ÅRE, ESS forskningsanläggning i Lund och ett av Sveriges bästa logistikcentra i Jönköping.
MPs förslag är en skatt på resor inom eller från Sverige på 110 kronor inom EU och 270 kronor på resor utanför EU. Den riskerar minska det totala passagerarantalet med 2,4 miljoner passagerare per år. Tiotusentals arbetstillfällen skulle kunna försvinna i hela den svenska ekonomin, statens intäkter skulle minska med över 3 miljarder kronor och BNP skulle falla med mer än 6 miljarder kronor. Ingenting tyder på att en flygskatt skulle ge några betydande positiva effekter för klimatet. Den potentiella utsläppsminskningen är ca 0,2 procent av Sveriges totala utsläpp, ungefär lika mycket som vägtrafiken släpper ut på 48 timmar.
Den direkta effekten av en flygskatt skulle bli att en vikande efterfrågan leder till att både inrikes och utrikes flyglinjer behöver läggas ned och att Sveriges tillgänglighet skulle försämras. Delar av kapaciteten flyttar med stor sannorlikhet över gränsen. De resenärer som kan väljer att istället resa via Kastrup eller Oslo, medan priskänsliga turister skulle välja att besöka andra länder i vårt närområde.
Vi vet alla att Sverige är ett liten exportberoende ekonomi med långa avstånd både inom landet och till våra exportmarknader. Sverige har inte kommit dit genom att isolera sig mot omvärlden, eller avskärma vissa delar av landet från de andra. Ett konkurrenskraftigt Sverige kräver att hela landet kan leva och att vi knyter oss än närmre vår omvärld. Därför säger vi näg nej till en skatt på möten.
Den 25:e Juni lanserades den nya framtidsagendan för flyget med en mingelträff i Stockholm.
Framtidsagendan ”Så lyfter vi Sverige” är resultatet av en vision- och strategiprocess där både branschens aktörer och offentlig sektor varit delaktiga. Agendan innehåller offensiva förslag för förbättrad tillgänglighet och ökad tillväxt, långsiktig hållbarhet och stärkt flygteknisk forskning och innovation.
Läs mer om processen här:
www.svensktflyg.se/framtidsagendan
Ladda ner agendan här:
https://www.svensktflyg.se/wp-content/uploads/2014/06/salyftervisverige-final.pdf
Bilder: Harald Cavalli-Björkman
Svenskt Flyg har under en period drivit en vision- och strategiprocess för att hitta en samsyn kring viktiga frågor och finna en gemensam målbild framåt. Detta har lett fram till skapandet av en ny framtidsagenda för flyget i Sverige.
Agendan innehåller avgörande utmaningar som flygnäringen står inför på både kortare och längre sikt. Vi tar ansvar för vår egen utveckling och för hållbarhetsfrågorna, men många frågor som handlar om konkurrenskraft, nationella lagar, regler och skatter ligger utanför vårt kontrollområde.
Agendans viktigaste mål var – och är – att Sverige ska ha en politiskt beslutad luftfartsstrategi som ger långsiktiga förutsättningar för att flygnäringen kunna utvecklas inom och utom landets gränser.
Svenskt Flyg har under en period drivit en vision- och strategiprocess där alla aktörer i Svenskt Flyg samt närliggande organisationer och myndigheter varit delaktiga med feedback och för peer review. Processen har syftat till att vi själva ska hitta en samsyn kring viktiga frågor och finna en gemensam målbild framåt.
Agendan innehåller avgörande utmaningar som flygnäringen står inför på både kortare och längre sikt. Vi tar ansvar för vår egen utveckling och för hållbarhetsfrågorna, men många frågor som handlar om konkurrenskraft, nationella lagar, regler och skatter ligger utanför vårt kontrollområde.
Agendaprocessens viktigaste mål var – och är – att Sverige ska ha en politiskt beslutad luftfartsstrategi som ger långsiktiga förutsättningar för att flygnäringen kunna utvecklas inom och utom landets gränser. Samtidigt stärks Svensk tillgänglighet och konkurrenskraft.
Om Sverige ska vara en viktig internationell mötesplats även i framtiden måste Sverige ha en nationell flygpolitik redan i dag. Flyget ska ses som en del av vår kollektivtrafik och en av de viktigaste faktorerna för tillgänglighet, tillväxt samt ekonomisk och social hållbarhet. Svensk luftfart ska fortsätta skapa jobb och tillväxt, samt möten mellan människor.
Från Svenskt Flygs sida vill vi att regeringen nu tar initiativ till en nationell handlingsplan, en strategi som stärker Sverige som flygnation.
En övergripande nationell strategi skulle underlätta samordning och kunskapsdelning mellan departement, myndigheter, organisationer och flygnäring. Den skulle ge vägledning vid framtida politiska beslut som rör såväl etablerade som nya aktörer.
Flygnäringen har självklart egna utmaningar att hantera. För att nå våra ambitiösa miljömål måste vi göra stora investeringar framöver. Det handlar om satsningar på forskning och utveckling, att investera i moderna flygplan och förbättra infrastruktur i luften och på marken.
Om flygföretag ska våga investera i Sverige krävs långsiktighet och tydliga spelregler.
Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd och Anna Wilson Generalsekreterare Svenskt Flyg.
Vi som står bakom detta dokument är Föreningen Svenskt Flyg, en intresseorganisation som kommunicerar fakta och kunskap om det kommersiella flyget och flygindustrin i Sverige. Föreningen Svenskt Flyg bildades 1994 av representanter för hela den svenska flygnäringen. Medlemmar i föreningen är Swedavia, Svenska Regionala Flygplatser (SRF), GKN Aerospace Engine Systems, Saab, LFV samt flygbolagens bransch- och arbetsgivarorganisation Svenska Flygbranschen. Svenskt Flyg representerar därigenom hela den samlade svenska flygnäringen – och så även i framtidsagendan.
Agendaprocessen och våra samtal med politiken har redan gett resultat och vi träffas nu regelbundet och utbyter information och frågor i Luftfartsrådet. Ett par viktiga utredningar pågår som kommer att underlätta för delar av näringen. Våra frågor hanteras även på ett nytt sätt av Näringsdepartementet och våra berörda myndigheter. Tyvärr så finns det flera frågor på den politiska dagordningen som inte alls samstämmer med vår syn på flyget. I en del sammanhang kommer vi fortsatt ha skilda idéer om rätt väg framåt. Men med en gemensam strategi tror vi att vi skulle hitta bättre lösningar och förslag för hur flygnäringen ska kunna utvecklas, stärkas och än mer bidra till Sveriges tillgänglighet, konkurrenskraft och välstånd.
Möjligheterna vi ser framför oss är uppdelade i tre ämnesområden, som i den här skriften tar plats i varsitt kapitel:
Varje kapitel avslutas med något vi kallar blå sidor, där vi samlar de utmaningar vi identifierar inom respektive ämnesområde. Där listar vi också våra förslag på hur aktörerna i innovations-Sverige tillsammans bäst antar dessa utmaningar – hur vi ska lyfta Sverige.
Framtidsagendans viktigaste mål:
Flyget kommer att bära Sverige in i framtiden – och om våra beslutsfattare tar våra rekommendationer till sig kan den resan starta redan idag.
Läs pressreleasen här:
Läs agendan här:
Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, Statssekreterare Ingela Bendrot, Dag Waldenström SAAB, Linda Sjödin Swedavia, Fredrik Fryklund GKN, Hans Ollongren SAS/SFB, Anna Wilson Svenskt Flyg, Elisabeth Lindgren LFV och Peter Larsson SRF.
Text: Anna Wilson
Bild: Harald Cavalli-Björkman
Flyget skapar förutsättningarna för tillväxt och gör det möjligt för oss att bo och verka i hela landet. För att bibehålla det höga förtroende som branschen idag åtnjuter, krävs att alla steg i flygresan fungerar smidigt. I Sverige har vi goda förutsättningar för att även i framtiden tillhandahålla hög kvalitet, men vi måste värna om branschen, dess aktörer och dess personal.
Det behövs ett helhetsperspektiv på hållbarhetsfrågorna i flygbranschen. Mycket fokus har legat på miljön och utsläppskompensation, men den mänskliga delen i ekvationen är minst lika viktig. När många flygbolag flaggar ut sin personal till låglöneländer måste vi tänka långsiktigt och inte glömma vikten av goda arbetsvillkor.
Läs mer på InfrastrukturSveriges hemsida:
http://www.infrastruktursverige.se/tillvxt/hogt-fortroende-for-flygnaringen
Bromma flygplats spelar en utomordentligt viktig roll för jobbskapandet i hela Sverige. Nya siffror visar att minst 24 000 jobb hotas om Bromma läggs ner. Många orter som trafikerar flygplatsen kommer att få försämrade förbindelser med Stockholm, vilket slår hårt mot jobb och tillväxt.
Fakta om Stockholms Handelskammares rapport
De regionala konsekvenserna av ett nedlagt Bromma ser ut enligt följande:
1. Om Bromma flygplats läggs ned hotas följande regionala flygplatser av nedläggning: Ängelholm, Halmstad, Växjö, Kalmar, Trollhättan och Sundsvall/Timrå. Detta riskerar att leda till att 12 000 jobb går förlorade.
2. Konsekvenser för orter med stor andel flyg till Bromma (statliga flygplatser) – Malmö, Göteborg, Visby, Umeå, Åre och Östersund samt Ronneby – blir också kännbara. Här hotas så mycket som 6000 jobb.
3. I Stockholmsregionen hotas 6000 jobb.
Läs rapporten:
http://www.chamber.se/rapporter/24-000-jobb-hotas-om-bromma.htm
Vi kommer att resa mer i framtiden – inte mindre. Men, kommer Sverige att vara en del av en alltmer sammankopplad värld, eller kommer världen flyga över och förbi oss till mer attraktiva destinationer?
Ett Sverige inom räckhåll är en förutsättning för framtida tillväxt och välstånd och i detta spelar flyget en mycket viktig roll. Svenskt Flyg har därför tagit fram ett framtidsagenda för att stärka flygnäringens konkurrenskraft och Sveriges tillgänglighet.
Vår vision är tydlig. Det ska alltid gå ett flyg på rätt tid till rätt plats.
Om Sverige ska vara en viktig internationell mötesplats även i framtiden måste Sverige ha en nationell flygpolitik. Om flygföretag ska våga investera i Sverige krävs långsiktighet och tydliga spelregler, för tillsammans kan vi lyfta Sverige!
Tid: 25 juni 16:00-ca 19:00. Vi bjuder på agenda, mingel, dryck och tilltugg
Plats: Näringslivets hus, Storgatan 19 i Stockholm
Lokal: Ljusgården
Karta:
Anmälan: konferens@svensktflyg.se
För frågor och mer information kontakta anna.wilson@svensktflyg.se
Sverige är EUs till ytan tredje största land och även det som har längst mellan landsändarna. Bra flygförbindelser är en förutsättning för att människor ska kunna bo och arbeta i hela landet.
Vi är också allt mer beroende av internationell handel. Idag består ca 50 procent av Sveriges BNP av export, vilket är över genomsnittet för både EU och OECD-länderna.
En av de starkast växande näringarna i Sverige är turismen och vi har nu världens 19:e största turistintäkter enligt FN:s turistorgan.
Tillgängligheten är således en av våra största utmaningar. Tyvärr finns det tecken på att Sveriges tillgänglighet försämrats jämfört med tidigare år och allra tydligast blir det när vi jämför med våra grannländer.
När de bästa initiativen inom intermodalitet mellan flyg och tåg utsågs på Globail AirRail Awards i fredags vann Stockholm Arlanda Airport i två kategorier: Airport of the Year och Environmental Commitment. Dessutom vann Arlanda Express i kategorin ”Integrated Air Rail Partnership”. Medtävlande var bland andra London Gatwick och Stanstead Airports, Flytoget/Oslo Airport och Airport Link Company, Sydney.
– Vi är jätteglada för den här utmärkelsen. Arlanda är idag inte bara Sveriges största flygplats utan också Sveriges fjärde största järnvägsstation. Tillsammans med framför allt tågtransportörerna nådde vi vårt miljömål med minst 50 procent kollektivt resande till och från flygplatsen. Nu blickar vi framåt och hoppas på Roslagsbanans förlängning ut till Arlanda, för alla dem som bor i kommunerna nordost om Stockholm, säger Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Stockholm Arlanda Airport till tidningen Affärsresenären.